Finska greppet ska skydda kvinnorna mot bristningar

Mary Mårtensson

Finska greppet.
Lägg uttrycket på minnet.
Det ska rädda kvinnor från svåra förlossningsskador.
– Det skyddar mellangården och ändtarmsmuskeln när barnet ska ut, säger överläkaren Eva Uustal.

Allt sedan svåra förlossningsbristningar började registreras hos Socialstyrelsen 1990 har andelen ökat.

Då drabbades i genomsnitt 1,7 procent av kvinnorna. Andelen kulminerade 2004 med 4,2 procent, men har därefter långsamt minskat till 3,1 procent 2015.

Man kan fråga sig varför bristningarna ökat och varför vi än i dag inte lyckats nå de tidigare låga nivåerna.

”Slutade förlösa”

Eva Uustal är överläkare i gynekologi och obstetrik vid Linköpings universitetssjukhus och pionjär inom området förlossningsskador.

– Vi tror att bristningarna ökade för att man slutade förlösa, slutade hålla greppen mot mellangården och slutade styra över kvinnan. Det kom någon slags gröna vågen-idé om att kvinnorna visste bäst själva hur de skulle föda. Det blev fult att styra som barnmorska, säger hon.

Att kvinnan gavs allt mer makt över sin förlossning ledde till en allt mer oprofessionell handläggning som inte alltid gynnade kvinnorna, enligt Eva Uustal.

Otjänst

– Jag tycker att vi övergav kvinnorna. Vi släppte dem utifrån någon slags feministisk tanke om att kvinnor kan, när det faktiskt var så att vi gjorde dem en otjänst genom att sluta utöva våra barnmorskekonster, säger Eva Uustal.

– Men där håller pendeln på att svänga tillbaka nu.

Många som födde på 80- och 90-talen har problem av sina förlossningsskador i dag, eftersom skadorna inte alltid syddes ihop på ett korrekt sätt.

– Dessa kvinnor ser vi i dag på våra gynmottagningar med inkontinens och framfall.

Utbildningsprogram

Nu har SFOG, Svensk förening för obstetrik och gynekologi, tillsammans med Barnmorskeförbundet tagit fram ett utbildningsprogram för barnmorskor och förlossningsläkare. Det har skett på initiativ av Eva Uustal, finansieras av LÖF, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag och innehåller rekommendationer för hur man på bästa sätt kan förhindra, upptäcka och laga svåra bristningar.

Åtta viktiga faktorer

Men ”finska greppet” är inte den enda metoden, utan här är åtta faktorer som kan leda till säkrare förlossningar.

1. Två barnmorskor.
   Det bör alltid vara två barnmorskor i slutet av förlossningen, när barnet föds. Samt efteråt när man undersöker kvinnan och syr bristningar.
   – Det kräver ju att man har bra bemanning. Men vi tror att man kan spara både tid och pengar för att man jobbar effektivare när man är två, säger Eva Uustal.
2. Långsam förlossning.
   – Vi rekommenderar att man arbetar med långsam förlossning – att man tar det väldigt lugnt de allra sista värkarna.
3. Kommunikation och förlossningsställning.
   En bra kommunikation och ett nära samarbete mellan barnmorskan och kvinnan är viktigt.
   – Kvinnan behöver föda i en ställning som ger barnmorskan möjlighet att se och skydda mellangården.
4. Skydda mellangården/Finska greppet.
   Det är här som det gamla handgreppet kommer till heders igen.
   – Det kallas i folkmun för finska greppet, säger Eva Uustal.
   Det tar man till när barnets huvud är på väg ut.
   Då håller barnmorskan ena handens tumme och pekfinger som en båge över mellangården samt knogen in mot mellangården. Med andra handen styr barnmorskan barnets huvud och böjer det nedåt, så att barnet passerar med minsta möjliga omfång genom slidmynningen, förklarar Eva Uustal.
   Men det finns även andra handgrepp för att skydda mellangården, som C-greppet.
5. Använd sugklocka på bästa sätt.
   Instrumentell förlossning med sugklocka är den största riskfaktorn för svåra bristningar.
   – Att ta bort den just innan barnet kommer fram minskar risken för bristning.
   Att klippa mellangården när barnet ska ut kan förhindra svåra bristningar, men skyddar inte till hundra procent och orsakar i sig en muskelskada.
   Tång bör inte alls användas.
6. Bedövning och undersökning.
   Alla kvinnor ska erbjudas en bra bedövning efter förlossningen för att slidan och analöppningen ska kunna undersökas noggrant.
7. Följ upp kvinnorna.
   De kvinnor som inte känner sig som de ska i underlivet ska följas upp efteråt.
8. Inrätta bäckenbottenmottagningar.
   – Vi rekommenderar alla regioner att bygga upp bäckenbottenmottagningar. Det finns i dag kvinnor som har bekymmer efter sin förlossning, men som inte får rätt vård för att kunskap saknas, säger Eva Uustal.

Utbildar personal

Malin Edqvist är barnmorska vid Danderyds sjukhus och forskare vid Sahlgrenska akademin. Hon utbildar även förlossningspersonal i flera moment kring förlossningen, bland annat i hur man kan förebygga svåra bristningar.

– De flesta metoder som visat sig fungera bygger på flera moment och inte bara på hur barnmorskan placerar sina händer, säger hon.

Samarbete

Hon betonar, precis som Eva Uustal, att i alla modeller, inklusive den finska, ingår kommunikation och samarbete mellan barnmorskan och kvinnan, god uppsikt över kvinnans mellangård och en avlastande förlossningsställning.

– Samtliga modeller bygger på att barnmorskan hjälper kvinnan till ett långsamt framfödande, säger Malin Edqvist.