Covid-19 i dödsstatistikens topp

Jörn Spolander/TT

Klara Stefansson/TT

Uppdaterad 2020-05-06 | Publicerad 2020-05-05

Begravning av en belgisk medborgare som dött i sviterna av covid-19. Arkivbild.

Covid-19 har på kort tid blivit en av de vanligaste dödsorsakerna i världen i år. Men det går inte att jämföra virusets dödlighetstal med tidigare pandemier, anser historikern Dick Harrison.

Sedan början av januari har coronapandemin minst 250 000 dödsfall över världen, förmodligen betydligt fler eftersom de flesta länder bara räknar bekräftat sjuka och dödsfall på sjukhus. Det innebär att det nya viruset på kort tid har blivit en av de vanligaste dödsorsakerna år 2020, skriver The Economist.

Under en av de svåraste veckorna i april avled ungefär 50 000 personer i covid-19. Det placerar sjukdomen på dödsorsakslistans femte plats, strax ovanför demenssjukdomar och en bra bit ovanför malaria, som dödar ungefär 12 000 personer per vecka, enligt siffror från studien Global Burden of Disease 2017, gjord av IHME (the Institute for Health Metrics and Evaluation).

Avståndet är fortfarande långt till de allra vanligaste dödsorsakerna – hjärtkärlsjukdomar, cancer och undernäring – som varje vecka orsakar omkring 340 000, 190 000 respektive 126 000 dödsfall.

Kan inte jämföras

Covid-19 klassas som en pandemi. Bland dess föregångare från 1900-talet finns spanska sjukan (över 50 miljoner döda), Asiaten (cirka fem miljoner döda) och Hongkong-influensan (cirka en miljon döda första året).

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, säger att det inte går att likna covid-19 med dessa tre pandemier.

– I dag agerar staten mycket mer aggressivt, bestämmande och initiativrikt, säger han.

– Den typen av isoleringsstrategier som man sätter i gång med direkt i dag saknar motstycke. Då kan du inte jämföra dödlighetstal, eftersom det är färre som dör nu än vad det skulle ha gjort annars. Det beror inte på att staten är mäktig, utan på att man har informationskanaler.

Dra lärdomar

Enligt Dick Harrison har människan sedan medeltiden inte velat komma ihåg pandemier.

– Man tänker inte på att vi exempelvis måste ha potential för att snabbproducera vaccin, när det väl kommer nationellt, eller att man måste ha ransoneringslager, säger han och fortsätter:

– Vi bygger inte in för att det här ska komma tillbaka – och det här är ett fel man har gjort hela tiden. Det är en lärdom som man förhoppningsvis skulle kunna dra nu.