Turkisk statsvetare: Två punkter problematiska

helskärm

Natoavtalet ses som en vinst för president Erdogan på hemmaplan – men i avtalet finns punkter som kan skava mellan Turkiet och Sverige, enligt en turkisk professor.

– Erdogan bestämde sig troligtvis där och då, säger den turkiska professorn Huseyin Bagci.

Han syftar till tisdagens långa förhandlingar mellan Sverige, Finland och Turkiet, då Turkiets president Recep Tayyip Erdogan beslutade sig för att häva landets veto mot Sveriges och Finlands Natoanslutning.

Huseyin Bagci är chef för Turkiets utrikespolitiska institut (DPE) och en av landets mest inflytelserika röster inom ämnet internationella relationer.

– Det här ses som en vinst för presidenten. Inrikespolitiskt kan han visa att han fick sin vilja igenom, säger Bagci.

Det är svårt att veta vad det var som gjorde att förhandlingarna lossnade i Madrid, menar professorn, och tillägger att det troligtvis finns fler överenskommelser som inte offentliggjorts.

Svårt för Sverige

Men än är allt inte över: Två punkter i avtalet ser Bagci som särskilt problematiska att genomföra.

Den första är utlämningsklausulen. Enligt den ska Sverige hantera Turkiets utlämningsönskemål av terrormisstänkta ”snabbt och grundligt” och ta hänsyn till ”information, bevis och underrättelseuppgifter som förmedlats av Turkiet”.

Turkiet har redan bett om att 21 personer i Sverige som antingen ska ha varit medlemmar av den kurdiska gerillaorganisationen PKK eller påstådda medlemmar av en grupp ledd av USA-baserade predikanten Fethullah Gülen ska lämnas ut.

– Men det kommer bli svårt för Sverige. I texten står att det ska ske i enlighet med europeiska konventionen. Jag tror inte att Sverige kommer att lämna ut några personer, säger han.

Ett av flera exempel enligt Bagci är Japan: Flera gånger har Turkiet bett dem att lämna ut anhängare till Gülenrörelsen, men där har regeringen i Tokyo konsekvent nekat med skälet att den inte tror att anhängarna får en rättvis rättegång i Turkiet. Det har påverkat ländernas relation negativt.

”En tolkningsfråga”

Det andra är Sverige nya position gentemot den syrisk-kurdiska gruppen YPG. Enligt avtalet ska Sverige sluta stödja den gruppen, och även ”förhindra aktiviteter från PKK och alla andra terrororganisationer och dess utväxter”. Turkiet har länge haft ståndpunkten att PKK och YPG tillhör samma gruppering – något som Sverige inte hållit med om.

– Nato har ett gemensamt mål att bekämpa terrorism. Men att YPG agerar i Syrien, och inte Turkiet, kan göra det svårt för Erdogan att motivera den konflikten för Nato. Det blir en tolkningsfråga, säger Bagci.

Professorn understryker en poäng: Det här var aldrig en ”fullständig blockad”, utan var från början tänkt som en fördröjning för att nå inrikespolitiska vinster.

– I längden skulle Turkiet aldrig kunnat stå emot 29 Natoländer.