När våldtäkt blir ett krigsvapen: ”Normala reglerna ur spel”

Uppgifter: Ryska soldater våldtar ukrainska kvinnor

Uppdaterad 2022-03-12 | Publicerad 2022-03-11

Rapporter från krigets Ukraina tyder på att ryska soldater våldtar ukrainska kvinnor.

Och att använda våldtäkt som vapen i krig har skett sedan urminnes tider mot både kvinnor, barn och män.

– Jag skulle inte säga att alla kan bli våldtäktsmän i ett krig under fel förutsättningar, men jag skulle säga att flertalet kan bli det, säger Maria Eriksson Baaz, professor i statsvetenskap.

Följ ämnen
Ukraina

Den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba sa under ett tal att han nåtts av rapporter om att ryska soldater, vid flera tillfällen sedan kriget inleddes, ska ha våldfört sig på ukrainska kvinnor.

– Vi har många fall, tyvärr, där ryska soldater våldtagit kvinnor i ukrainska städer, sa han på en presskonferens.

Utrikesministern presenterade inga bevis för sina påståenden, men ukrainsk media har även de rapporterat om att flera våldtäkter utförts av ryska soldater i takt med att trupperna tar sig allt längre in i landet.

Det sexuella våldet, våldtäkten som ett vapen, är ett urgammalt sätt att utöva makt på och att förnedra motståndaren i krigssituationer med.

Det är också ett billigt och långtidsverkande vapen.

För många av de kvinnor, män eller barn som utsätts för det sexuella våldet kan stigmat vara livslångt.

Dmytro Kuleba.

Maria Eriksson Baaz är professor i statsvetenskap med inriktning mot internationell politik vid Statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet.

”Sedan urminnes tider”

Hon har bland annat studerat varför soldater i den mångåriga konflikten i Kongo, där massvåldtäkter rapporterats, har använt sexuellt våld. En del i arbetet var att intervjua de som faktiskt våldtar.

– Sexuellt våld har ju förekommit sedan urminnes tider men det började uppmärksammas ordentligt i samband med folkmorden i Rwanda 1994 och Bosnien 1992–1995 där soldaterna var sanktionerade uppifrån att faktiskt våldta. Det användes då verkligen som ett uttänkt vapen, säger Maria Eriksson Baaz.

Andra exempel är de 200  000 kvinnor som våldtogs när Bangladesh blev självständigt 1971, övergreppen under 1937 års ­japanska ockupation av Nanking och IS införande av sexuella slavar.

Maria Eriksson Baaz är professor i statsvetenskap med inriktning mot internationell politik vid Statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet. Hon har bland annat studerat hur soldater i krigets Kongo använt våldtäkter som ett vapen.

Maria Eriksson Baaz är noga med att säga att hon inte kan uttala sig om situationen i Ukraina. Mycket där är fortfarande osäkert.

Men i alla krig sedan människans begynnelse har sexuellt våld förekommit, även om förekomsten varierar mycket mellan olika konflikter och beväpnade grupper.

Även vad som driver sexuellt våld varierar från konflikt till konflikt.

Reglerna sätts ur spel

Forskningen, som numera baseras på en rad krig, visar att sexuellt våld oftast inte är en avsiktlig krigsstrategi, att det oftare snarare är tolererat än beordrat.

– Det är också viktigt att komma ihåg att mycket av det sexuella våldet som förekommer i krig begås av civila. En kvinna berättade hur en man hon tidigare ratat fick makt under kriget och då tog det ”han tyckte var hans”, det vill säga henne. Sådana berättelser är vanliga.

Krigsförödelse på Kievs gator.

I ett krig sätts många av de normala reglerna ur spel. Ett ständigt stresspåslag, en värld och tid som är ur led, kanske kombinerat med droger, gör att många människor, inte bara soldater, gör saker de aldrig normalt sett annars hade gjort.

– Jag skulle inte säga att alla kan bli våldtäktsmän i ett krig under fel förutsättningar, men jag skulle säga att flertalet kan bli det, och många fler än man kan tro. Något som ofta glöms bort är vad krig är och vad det kan göra med människor. Det finns många vittnesmål från historien från soldater som när de först kommer in blir bestörta över våldet som begås mot civila, men hur man sedan ganska snabbt vänjer sig, som exempelvis Vietnamkriget.

Använts som tortyrredskap

Maria Eriksson Baaz säger att det alltid finns de som går mot strömmen, som vägrar lyda order, som gör motstånd. Men de personerna blir färre i krigstid.

– Framför allt i ett krig eller konflikt som urartat, där moralen och sammanhållningen börjat falla sönder.

Historiskt användes våldtäkter ibland som en belöning för soldaterna. När de erövrat ett land eller ett område hörde det till att också ta över kvinnorna.

Nadia Murad, 21, fördes bort från sin by av IS. I tre månader var hon terrorgruppens sexslav – sedan lyckades hon fly. Aftonbladet berättade om henne 2016.

I andra konflikter har det sexuella våldet använts som ett tortyrredskap. Exempelvis genom sexuell förnedring och tortyr som av irakiska fångarna i Abu Ghraib-fängelset 2003.

– Vi har sett exempel på där man kanske tvingas våldta en familjemedlem eller se på när en familjemedlem våldtas, säger Maria Eriksson Baaz.

Mycket av skadan som en våldtäkt gör bygger också på de traditionella könsrollerna. Många anser att inte bara kvinnan som våldtas kränks, utan även hennes man som nu har en besudlad fru, en fru han dessutom inte själv kunde skydda.

– I de fall där en våldtäkt resulterar i ett barn kan även stigmat följa barnet genom livet. Det är på så sätt ett vapen som ger skador ibland i generationer.

”Femininisering av mannen”

En missuppfattning många har, säger Maria Eriksson Baaz, är att det bara är kvinnor som våldtas i krig. Förr fanns det få siffror på hur många män som faktiskt utsattes. Det de råkat ut för hamnade ofta under kategorin ”tortyr” istället för sexualbrott då det är mindre skambelagt.

Kollegor till Maria Eriksson Baaz i Uganda, ett land som tagit emot många flyktingar från Kongo, har visat att ungefär 30 procent av de som utsatts är pojkar eller män.

– Det blir en slags feminisering av mannen, att försvaga hans maskulinitet. Det förekommer också mycket sexuellt våld inom militära grupper, devis som en del i att upprätthålla hierarkier.

Hur det sexuella våldet ser ut, och vad som driver det, varierar från konflikt till konflikt.

I Bosnien-Hercegovina under kriget på 90-talet tror man att så många som 20 000 kvinnor våldtogs. Det var tydligt sanktionerat från högsta ort, soldater som våldtog gjorde sin plikt.

I exempelvis Kongo tror forskarna hur det handlar om något annat.

– Där handlade det inte främst om ett strategiskt våld sanktionerat uppifrån utan mer om en ineffektiv militär organisation och ett utbrett missnöje. Vissa högre befäl var så rädda att utsättas för revolter själva från underlydande om de bestraffade våld som begicks av sina soldater. 

Sexuellt våld finns i hela världen, varje dag. Inte bara i krigstid. 

– Det får man aldrig glömma. Man kan även se hur det sexuella våldet ökar även efter ett krig, när soldater som varit med om traumatiserande saker kommer hem igen, säger Maria Eriksson Baaz.