Förslag: Morddömd får inte läsa till läkare

Ska en morddömd person kunna börja på läkarutbildningen efter avtjänat straff?

I dag är det möjligt, men i en utredning föreslås att dörren till läkar- och vissa andra utbildningar stängs.

Exemplet med läkarstudier efter mord har sin bakgrund i ett verkligt fall. Studenten fick dock aldrig ut sin läkarexamen. Det har också funnits andra fall där läkarstudenter under utbildning gjort sig skyldiga till brott som våldtäkt och barnpornografibrott.

I dag kan alla som uppfyller behörighetskraven, alltså har godkända betyg i aktuella ämnen, antas till en högskoleutbildning. Inga särskilda regler gäller för dem som i sitt framtida yrke ska möta personer i beroendeställning – barn, unga eller patienter.

Görs långt senare

En kontroll görs i samband med anställning och/eller yrkeslegitimering, för lärarstudenter även inför praktik, men då har ju personen redan upptagit en studieplats.

– Inom ett flertal högskoleutbildningar kommer studenten under utbildningen i kontakt med personer som kan ha en beroendeställning till den studenten och i dag finns inga möjligheter att neka en student på grund av att han eller hon dömts för ett allvarligt brott, säger högskoleminister Matilda Ernkrans (S) vid en pressträff.

Nu föreslås att bestämmelserna skärps. Utredaren Ulrika Söderqvist föreslår bland annat att blivande studenter på vissa lärarutbildningar och hälso- och sjukvårdsutbildningar måste kontrolleras mot belastningsregistret innan de får börja. Har personen gjort sig skyldig till exempelvis mord, sexualbrott eller barnpornografibrott stängs personen ute från utbildningen.

– Här ska en träff i belastningsregistret innebära ett absolut hinder för antagning, säger Ulrika Söderqvist.

Olika intressen

De utbildningar som omfattas av förslaget är förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare samt utbildningar till läkare, sjuksköterska, psykolog och fysioterapeut.

En rad andra utbildningar inom vården, som till logoped eller tandläkare, omfattas inte.

– Det har varit en av de svåraste sakerna i utredningen, att avgränsa utbildningarna. Eftersom registerkontrollen innebär en integritetskränkning måste man väga intresset av kontrollen mot andra intressen, och här tycker vi att skyddsintresset för dessa utbildningar inte väger riktigt lika tungt, säger Ulrika Söderqvist.

”Uppenbart olämplig”

Utredningen har även tittat på hur högskolor och universitet ska få större möjligheter att avskilja – alltså sparka ut – en student från pågående utbildning.

Där föreslår man att studenter som omfattas av antagningskontrollen ska sparkas ut om de under sin utbildning döms för vissa brott.

Även vid tillfällen då en student uppvisat ”särskilt klandervärt uppträdande” ska man kunna avskiljas från sina studier.

– Studenten ska ha uppvisat sig uppenbart olämplig, säger Ulrika Söderqvist.

Det kan gälla en student som hotat eller trakasserat andra studenter.

– Det handlar om andra studenters rätt att få trygghet under sin studietid, säger Matilda Ernkrans.

Hur vanligt det är med uppenbart olämpliga studenter går inte att fastställa.

– Det kan röra sig om upp till ett tiotal personer per år som blir nekad legitimation på grund av att de begått brott. Vi tror också att det kan röra sig om några studenter per år som uppträder uppenbart olämpligt, säger Ulrika Söderqvist.

Utredningens förslag ska nu ut på remiss.

Rättad: I en tidigare version av texten fick Ulrika Söderqvist fel efternamn på två ställen.