"Alla sjuka" – hård migrantvinter i Bosnien

Ingen vill ha dem där och få vill hjälpa dem bort. Vintern är allt annat än ljus för tusentals flyktingar och migranter på tröskeln till EU.

I Velika Kladusa, alldeles vid gränsen mellan Bosnien-Hercegovina och Kroatien, saknar elvaåriga Zeinaf Jabar att gå i skolan.

– Jag är kvar här, går inte i skolan. Jag saknar skolan mycket. Vi bara gör "The Game" och kommer tillbaka om och om igen, berättar hon för nyhetsbyrån Reuters utsände.

"The Game" är vad migranterna och flyktingarna i området kallar försöken att smita in i EU över gränsen till Kroatien, utan att bli upptäckt.

Det är inte enkelt. Kroatiska gränsvakter stoppar nästan alla – och ofta med tuffa tag, som lett till fördömanden från allehanda hjälporganisationer.

Zeinaf kommer från Irak. Hon bor med två syskon och föräldrar i ett övergivet hus som de delar med en familj från Afghanistan.

– Titta! Hon är sjuk. Han är sjuk. Alla är sjuka. Var är våra mänskliga rättigheter? undrar pappa Halaf

"Oacceptabelt"

I området kring Velika Kladusa beräknas ett par hundra flyktingar och migranter uppehålla sig i enkla tält och övergivna byggnader.

Totalt hyser Bosnien-Hercegovina runt 8 000 migranter och flyktingar från främst Asien och Afrika. Merparten är i officiella läger, även om drygt 3 000 på sistone fått klara sig själva under allt värre förhållanden, enligt uppgifter från Danska flyktingrådet (DRC).

De senaste dagarna har såväl Human Rights Watch (HRW) som International Rescue Committee (IRC) larmat om situationen.

"Det är oacceptabelt att tusentals sitter fast i så omänskliga förhållanden vid Europas gräns. Den fruktansvärda situationen är också ett vittnesmål om de stora bristerna i EU:s migrationssystem", säger Imogen Sudbury från IRC i ett uttalande från i måndags.

"Oroad och upprörd"

Inom EU-kommissionen finns rejält med frustration över situationen. Inrikeskommissionär Ylva Johansson, med ansvar för asyl- och migrationsfrågor, försöker få myndigheterna att öppna upp ett läger som stängdes så sent som i höstas på grund av lokala protester och motstånd mot migranterna.

– Jag är väldigt oroad och faktiskt också lite upprörd över situationen i Bosnien-Hercegovina. Vi sade att "ni måste öppna Bira igen", så att de som har bott i det dåliga tältlägret kan flytta in till det välfungerande vinterstandardiserade vinterlägret. Men de regionala och lokala ledarna ville inte det, berättar Johansson på väg in till ett webbmöte på torsdagen med EU-ländernas inrikes- och justitieministrar.

– Det är klart att det är frustrerande när EU har finansierat ett läger, bara tre mil ner "längs gatan" som är vinterutrustat och så öppnar man inte det av politiska skäl.

Hjälpintresset svalnat

Coronapandemin har rejält minskat på flykting- och migranttrycket mot Europa. Men samtidigt har också hjälpintresset svalnat rejält.

Många av migranterna på den bosniska landsbygden – framför allt de unga männen – har ytterst liten chans att få asyl om de lyckas ta sig in i EU. Det hindrar dem ändå inte från att försöka.

Hjälporganisationerna vill att EU ökar trycket på myndigheterna i Bosnien-Hercegovina, men vill också se EU-åtgärder – både när det gäller hur europeiska gränsvakter agerar, men framför allt i diskussionerna om en ny "asyl- och migrationspakt".

"Föregå med gott exempel"

Pakten ska diskuteras vid EU-ländernas inrikesministermöte under torsdagen.

"Ett perfekt tillfälle för EU att föregå med gott exempel och skrota de mest skadliga delarna i det nuvarande systemet och ersätta dem med humana och hållbara alternativ. Om de misslyckas kommer tusentals asylsökare att fortsatt stå inför oändligt lidande i Bosnien-Hercegovina och andra platser", tycker Imogen Sudbury från IRC.

Någon snabbt genombrott är dock inte att vänta. Ylva Johansson räknar med att ländernas migrationsministrar behöver träffas "på riktigt" för att på allvar närma sig varandra.

– Man måste ha väldigt realistiska förväntningar. Det har varit noll ministermöten live sedan jag presenterade pakten. Och det är klart att på en videokonferens kommer du aldrig att nå några riktigt väsentliga kompromisser eller positionsförflyttningar, säger Johansson i Bryssel..