Lokalval i Brasilien – test för Bolsonaro

helskärm

Vallokalerna har öppnat i en avgörande andra röstomgång i de brasilianska lokalvalen. Valet, som ses som en indikator på Bolsonaros popularitet, har präglats av både pandemin och av våldsamheter.

57 städer ska under söndagen välja sina borgmästare – bland dem flera av Sydamerikas största metropoler – vilket väntas ge en fingervisning om president Jair Bolsonaros framtid. Valresultaten förväntas börja komma in omkring klockan två svensk tid, natten till måndag.

Bolsonaro är halvvägs in i sin mandatperiod och står inför omval år 2022. Om valet är en indikator på Bolsonaros popularitet ser det mörkt ut för presidenten. I den första valomgången var det endast ett fåtal av de kandidater som han ställt sig bakom som gick vidare.

– Som (Donald) Trump skulle säga: Han stöttade ett gäng förlorare, säger David Fleischer, statsvetare vid universitetet UNB i Brasília, till nyhetsbyrån AFP.

Ny och radikal

Den största uppgörelsen är i São Paulo – Sydamerikas största stad – där den sittande mittenborgmästaren Bruno Covas utmanas av Guilherme Boulos, som företräder en ny och relativt radikal rörelse som står till vänster om det stora socialdemokratiska partiet PT.

Boulos överraskade i första omgången, då han slog både Bolsonaros kandidat och en vänsterrival från PT. Men i de sista opinionsundersökningarna ledde Covas med ungefär tio procentenheter, och borgmästaren uppbackning av delstatens guvernör.

I landets näst största stad Rio de Janeiro – kontinentens fjärde största – ser det annorlunda ut, den Bolsonaro-allierade borgmästaren tippas där lida ett stort nederlag.

Borgmästare Marcelo Crivella är en evangelisk biskop i grunden och har bland annat uppmärksammats för sitt motstånd mot stadens världskända karneval. Han ställs emot den tidigare borgmästaren Eduardo Paes, som beskrev sig själv som "den lyckligaste mannen i världen" när han senast satt på posten och visade desto större entusiasm för festligheterna. Paes leder stort i opinionsmätningarna.

I storstaden Recife i nordöstra Brasilien står valet mellan två kusiner – Joao Campos från mittenvänsterpartiet PSB, och Marilia Arraes från socialdemokraterna PT.

Ett annat uppmärksammat val är det i Porto Alegre, i södra Brasilien. Där möter en vänsterradikal ung politiker, Manuel D'Avila från kommunistpartiet, centerkandidaten Sebastiao Melo. Staden har skakats våldsamma protester kring valet sedan två vita säkerhetsvakter dödade en svart kund på en livsmedelsaffär.

Fick skjutas upp

Totalt har över 170 000 människor avlidit med konstaterad covid-19 i Brasilien – bara USA har fler dödsfall. Lokalvalen fick skjutas upp i sex veckor på grund av smittspridningen, och perioden mellan första och andra omgången har reducerats till två veckor istället för de brukliga fyra.

Myndigheterna har uppmanat väljarna att ta med egna pennor till vallokalerna, att hålla avstånd och att desinficera händerna flera gånger. Valet i São Paulo har drabbats särskilt mycket av pandemin. Där har båda kandidaterna diagnostiserats med covid-19 och hanteringen av smittspridningen ligger högt på den politiska dagordningen.

Myndigheter i delstaten São Paulo har öppnat för att lansera ett vaccin oavsett om de federala myndigheterna hinner godkänna det eller inte.

President Jair Bolsonaro, som genomgående har uttryckt sig skeptiskt om virussmittan och dess konsekvenser, har utropat att han inte tänker vaccinera sig. Han diagnostiserades själv med covid-19 i juli men klarade sig till synes lindrigt undan.

Våldsamt inför valet

Under de två månaderna inför valhelgerna skedde fler än 200 våldsdåd med politiska förtecken i landet – mord, mordförsök och misshandel, enligt den brasilianska valmyndigheten. Under årets åtta första månader noterades totalt 63 sådana fall.

En stor anledning är att våldsverkare i mindre eller avlägsna orter inte nödvändigtvis ställs till svars för sina gärningar,

– I mindre områden sker det ofta direkta konfrontationer mellan lokala rivaler. Vinnaren tar hem alltihop och att förlora ämbetet betyder att du inte har någonting alls, säger Felipe Borba, som forskar om det valrelaterade våldet vid ett universitet i Rio de Janeiro, till Reuters.