Migrationsverkets chef: Svårast är att hitta bostäder
Uppdaterad 2015-09-14 | Publicerad 2015-09-11
Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson, 61, slår ifrån sig beskrivningen om att dagens flyktingsituation sätter press på Sverige.
– Det är en kris för människorna som flyr, inte för oss, säger han.
Den stora utmaningen, menar han, är i stället att få fram bostäder till dem som kommer hit.
”Jag gillar numbers” (siffror), slår Anders Danielsson fast när han ska beskriva hur världens flyktingström egentligen ser ut.
Siffrorna talar sitt tydliga språk – de flesta når aldrig Europa.
Majoriteten flyr inom det egna landet eller stannar i dess gränsområde. Många blir kvar år efter år i gigantiska läger i länder som Libanon, Turkiet, Jordanien och Kenya.
– Om vi tycker vi har mycket flyktingar och asylsökande så kan man åka till Libanon som har tagit emot 1,2 miljoner, och har en befolkning på fyra miljoner människor.
”Alan har förändrat bilden”
Enligt Anders Danielsson har Migrationsverket länge förutspått den flyktingström som världen nu fått upp ögonen för.
Man räknar med att cirka 90 000 personer kommer att söka asyl i Sverige i år, vilket motsvarar toppåren under Balkankrigets mest intensiva skede sommaren 1992.
– Vi som jobbar med det här är inte förvånade. Det som sker just nu är att väldigt många kommer till Europa och trycket ökar. Människor är desperata och flyr. Som jag ser det är det en konsekvens av de konflikter och krig vi har i världen, säger han.
Även förra året kom många asylsökande och flyktingar till vår del av världen, men utan att väcka samma engagemang.
– För mig är det uppenbart att den lille pojken Alan har påverkat och förändrat bilden.
De senaste dygnen har fler hundra personer sökt asyl i Sverige. Men Anders Danielsson värjer sig emot beskrivningen av den pågående situationen som en "kris" som sätter press på vårt land.
– Det är klart det är en kris, men inte för oss. Det är en kris för dem som flyr. På vilket sätt har du och jag fått det sämre för att vi hade 81 000 asylsökande i Sverige förra året?
Ingen krisorganisation igång
Prognosen för antalet asylsökande bygger på myndighetens egen omvärldsbevakning samt kontakter med svenska ambassader över världen. Man har också granskat vågrörelser på Medelhavet för att beräkna när människor skulle börja fly samt låtit matematiker beräkna hur många av dem som kan väntas komma just till Sverige.
För att klara ökningen har verkets 6 000 anställda schemalagts även på helger, nya mottagningsenheter byggts och fler luckor för att möta de asylsökande öppnats.
Däremot har inte den krisorganisation som finns på myndigheten sjösatts.
– Den behövs inte nu. Vi har under årens lopp ändrat vår organisation och vårt arbetssätt så att vi har en otrolig förmåga att gå upp och ner utifrån de variationer som sker. Vi har förberett oss för detta och har en förmåga att ta emot 3 000-4 000 personer i veckan. Skulle det bli 5 000-6 000, ja, då kanske vi måste mobilisera krisorganisationen.
Bostäder – en stor utmaning
Enligt Anders Danielsson är det inte antalet asylsökande som är den stora utmaningen. Det är i stället att få fram tillräckligt många bostäder till dem som kommer.
– Boendefrågan är svårast, både under tiden man bor hos oss men också i nästa steg när de väl har fått ett tillstånd och ska kommunplaceras, säger han.
Redan nu står 10 000 personer i kö för att få komma vidare från Migrationsverkets boenden till en kommun. Vilket i sig gör att myndigheten nu tvingas köpa in platser från privata aktörer.
– Vi har egna boenden för ungefär 30 000 personer, men de tog slut redan hösten 2012. Sedan dess har vi skaffat 250 000 till. Det är vandrarhem, campingar, konverterade sjukhus och liknande, så det är människor som tjänar pengar på det här.
Samtidigt framhåller Anders Danielsson att samhället nu måste börja planera för att kunna ta emot dem som kommer.
Med de nyckeltal som finns för fördelningen över landet går det att räkna ut ungefär hur många som kan väntas till olika kommuner. Och sedan börja bygga, menar han.
– Det är en samhällsplaneringsfråga som ligger på många nivåer, ända ifrån riksdagen och ner till kommunerna. Vi lämnar prognoser fem gånger om året till regeringen, de är ganska träffsäkra när man tittar långsiktigt. Det borde man ta in.
”Fler kvotflyktingar kan bli ett misslyckande”
Statsminister Stefan Löfven har sagt att han tycker att Europa måste ta emot fler kvotflyktingar än tidigare. Det är den grupp flyktingar som väljs ut ur flyktingläger av FN-organet UNHCR och som därefter placeras ut i de olika länderna efter avtal.
Sverige har hittills tagit emot cirka 1 900 kvotflyktingar årligen, nu anser Löfven att de kan ökas till uppåt 5 000.
Anders Danielsson är positivt inställd till fler kvotflyktingar, men höjer samtidigt ett varningens finger.
– Det är en humanitär insats för dem som sitter fast i läger runt om i världen och det är en solidarisk handling mot de länder som tar ett stort ansvar. Men man ska komma ihåg att vi måste ha förmåga att ta emot dem. Vi har 1 900 i kvoten i dag och vi får kämpa för att få in dem, säger han.
Även här är det bostadsbristen som ställer till det, enligt generaldirektören.
– Det finns människor som är uttagna av oss och UNHCR som har fått vänta i två-tre år i läger för att det inte finns någon kommun som kan ta emot dem. Kvotflykting bygger på principen att allt ska vara ordnat. Kommun, bostad, skola. Ska man lyckas så måste man också politiskt se till att förutsättningarna för att ta emot fler är fixade. Annars är det risk för att det blir ett misslyckande, säger Anders Danielsson.