Efter stroken: ’Bibi är alltid glad och positiv’

Kerstin Nilsson

Maken berättar om skådespelerskans sjukdom: Vårdas 24 timmar om dygnet – kan knappt prata

För tre år sedan drabbades skådespelerskan Bibi Andersson, 76, av en kraftig stroke.

Varje dag besöker ­hennes make henne på Stockholms sjukhem där hon vårdas – och humöret är det inget fel på.

– Hon är alltid glad och positiv, säger hennes man, läkaren Gabriel Mora ­Baeza.

Hon är en av Sveriges mest kända och firade skådespelerskor genom tiderna.

Senast vi såg henne på filmduken i Sverige var i Arn-filmerna, där hon fick en guldbagge – sin fjärde – för rollen som den elaka ­abbedissan, moder Rikissa, i ”Arn – Tempelriddaren”.

Men för tre år sedan ­drabbades Bibi Andersson av en stroke, efter att ha brutit lårbenshalsen, i Frank­rike där hon bodde med sin make.

Stroken var mycket kraftig och Bibi Anderson flögs hem till Sverige några dagar senare för vård.

”Bibi mår bra”

Nu berättar läkaren Gabriel Mora Baeza, 73, hennes make sedan åtta år, öppenhjärtigt om Bibi Anderssons liv i dag.

Inte minst för att stroke är något som drabbar 30 000 svenskar varje år.

– Sjukdomen är så vanlig och alla har någon släkting eller nära vän som är drabbad, säger Gabriel Mora Baeza.

Efter tiden på sjukhus kom Bibi Andersson till Stockholms sjukhem, där hon fortfarande vårdas.

– Bibi mår bra. Hon är alltid glad och positiv. Hon är inte deprimerad, hon äter bra och hon får en utomordentligt bra vård, säger hennes make.

Men att han ska kunna vårda henne hemma, något han fortfarande hoppas, är inte möjligt.

– Nej, hon kan inte komma hem. Det går inte helt enkelt. Hon behöver vård 24 timmar om dygnet. Hon kan inte äta själv.

Är sällan ensam

Däremot besöker han henne varje dag på sjukhemmet. Där är hon sällan ensam, många goda vänner kommer på besök och hennes syster, premiärdansösen Gerd Andersson, i dag 79, är också ofta där.

– Jag har just kommit därifrån. Jag läste tidningen och vi lyssnade på musik, det brukar vi göra. Ibland tittar vi på film, säger ­Gabriel Mora Baeza och fortsätter:

– Jag berättar om mina planer och vad jag håller på med. Hon förstår vad jag ­säger, men redan nu har hon glömt det. Korttidsminnet är borta. Men det är också det som gör att hon mår så bra.

För Gabriel Mora Baeza är det viktigaste att Bibi själv mår bra – och det gör hon verkligen, understryker han.

– Det är fantastiskt. Hon lider inte av sjukdomen, Hon sover bra, behöver ­inte insomningstabletter och är inte deprimerad.

”Mirakel finns”

Däremot kan hon inte prata.

– Ja eller nej finns där, men inte mer, säger han.

Hans förhoppning är förstås fortfarande att språket ska komma tillbaka, även om oddsen är dåliga.

– Det är klart jag tror, ­mirakel finns, men om du frågar mig som läkare är svaret ett annat.

Debut som 15-åring

Föddes 1935 i Stockholm som ­Berit Elisabeth Andersson.

Debuterade som 15-åring i Ingmar Bergmans reklamfilmer för tvålen Bris.

1966 gjorde hon sitt livs roll i Bergmans film ”Persona”, med nära vännen Liv Ullman, och fick sin första Guldbagge.

Har medverkat i omkring 90 filmer och tv-produktioner i Sverige och i Hollywood.

Är mest känd för sitt långa och framgångsrika samarbete med Ingmar Bergman, både på scen och på film. Har spelat med Nils Poppe i ”Det sjunde inseglet” och ”Djävulens öga”, med Ingrid Thulin i ”Nära ­livet” och ”Ansiktet”, med Liv Ullman i ”Scener ur ett ­Äktenskap”, med Vilgot Sjöman i ”Smultronstället” och med Elliot Gould i ”­Beröringen”.

Har även själv regisserat och varit engagerad i freds- och kvinnofrågor.