Ministern öppnar för andra vårdformer av omhändertagna barn

Publicerad 2017-10-16

Barnminister Åsa Regnér säger att det är “väldigt allvarligt” att Jasmine Bergström tog sitt liv medan hon skulle få vård och skydd.
Efter Aftonbladets granskning öppnar ministern för att andra vårdformer kan behövas – och även en nedre åldersgräns för SiS-placeringar.
– Alla måste på riktigt ta sitt ansvar och inte dra sig undan om ett barn har stora behov, säger hon.

Åsa Regnér har sett filmen om de inlåsta barnen. Som minister får hon inte kommentera enskilda ärenden, men hon säger:
– Att en 13-åring tar sitt liv är ett misslyckande under vilka omständigheter det än händer. Och att den dessutom gör det i sammanhang där människor runt omkring henne har till uppgift att stödja henne, det är väldigt allvarligt.

En 13-åring som inte har missbruk och ingen kriminalitet men allvarliga psykiska problem, ska hon vara på SiS-hem?

– Det är socialtjänstens ansvar att ta sådana här beslut och att ge stöd och vård till en ung person i ett utsatt läge.

Åsa Regnér påpekar att även barn- och ungdomspsykiatri har ansvar för utsatta barn med vårdbehov. Alla aktörer måste samverka.

– Socialtjänsten, elevhälsan, psykiatrin. Alla de instanserna måste på riktigt ta sitt ansvar och inte dra sig undan om ett barn har stora behov.

Kan SiS-hem verkligen vara det bästa för en 13-åring utan kriminalitet eller missbruk?

– Ja, det ska det vara. Om man gör bedömningen att det här barnet behöver vård, för det är alltid vård det handlar om, det är inte bestraffning, det är inte isolering, det är vård.

På SiS-hem kan barn vara i en typ av isolering, vård i enskildhet, som kan pågå hur länge som helst. Hur ser du på det?

– Ja, det är ju då ett beslut som man fattar för barnets egen skull, jag upprepar det; det ska vara för barnets egen skull.

Men är det det, tror du?

– Det är myndigheten och socialtjänsten som måste bedöma det.

När en 13-åring är inlåst i nio månader huvudsakligen isolerad, då måste det väl vara någonting som är fel?

– Jag tror man behöver ha insatser som ligger i mycket tätare kedja än vad de gör ibland idag. De här olika instanserna måste ha möjligheter att jobba runt varje barn. Barnet ska ha kontakt med socialtjänsten, barnet ska veta att jag kan vända mig någonstans om jag inte förstår till exempel vad som händer med mig.

Kan tänka sig nedre åldersgräns

Åsa Regnér säger att det kan behövas en annan vårdform för omhändertagna barn med psykiska problem. Socialstyrelsen utreder frågan.

Hon kan även tänka sig en nedre åldersgräns för SiS-placeringar.

– Jag tror att det kan vara vettigt. Men det som jag vill understryka är att den vård som ett barn får på Statens institutionsstyrelse är till för barnet självt. Barnet ska ha rätt till att få vård som stärker honom eller henne. Det är själva iden.

– Och i det här fallet så är det djupt tragiskt och väldigt svårt att ta in att det här självmordet sker. Det är också en händelse som utreds.