Ett dussintal män (och en kvinna) prisas i år

helskärm

Man, man, man, man, man, man, man, man, man, man, kvinna, man, man.

Så ser det ut när alla 2019 års Nobelpris nu tillkännagivits. Kvinnorna lyser, som så många gånger tidigare, nästan helt med sin frånvaro.

Finns det tolv gånger så många män som kvinnor? Är män tolv gånger smartare än kvinnor? Eller är förekomsten av framgångsrika forskare och författare tolv gånger högre bland män, jämfört med bland kvinnor?

Nej, nej – och nej.

Trots det är den manliga dominansen närmast total när årets Nobelpris, inklusive Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Nobels minne, tillkännagivits. Det lysande undantaget är fattigdomsforskaren Esther Duflo som tilldelas ekonomipriset. Visserligen tillsammans med två män, men ändå. Den polska författaren Olga Tokarczuk får också motta litteraturpriset i år, men hon får 2018 års pris, vilket innebär att antalet kvinnliga pristagare förra året var tre.

Speglar samhället

Detta är, som bekant, inte första gången som (nästan) bara män prisas och höjs till skyarna för sina ovärderliga bidrag till mänsklighetens fromma, nästan som om det stod i Alfred Nobels testamente vilket kön de tilltänkta pristagarna skulle ha.

– Ha ha. Nej, det stod naturligtvis inget om det i testamentet, säger Gustav Källstrand, intendent på Nobelmuseet i Stockholm.

En klassisk förklaring till snedfördelningen är den ojämlikhet som funnits, och fortfarande finns, inom den akademiska forskningen; att det – av tradition – varit fler män som forskat och därmed gjort de största upptäckterna, jämfört med kvinnor.

– Jag tror att det ligger något i det, men jag tror inte att Nobelkommittéerna (som utser pristagarna) ser detta som en ursäkt, utan mer som en förklaring som de i dag inte känner sig så bekväma med. Jag vet att kommittéerna för en tid sedan initierade ett arbete, dels för att få fler kvinnor som nominerar pristagare, dels för att få fler kvinnor att nomineras som möjliga pristagare, säger Gustav Källstrand.

Inte lika heta

Det sker en förändring, säger han, men det går långsamt. För hur konstigt det än låter så var det än värre förr. De senaste åren har andelen kvinnliga pristagare trots allt ökat.

– Det finns flera decennier där inte en enda pristagare var kvinna. Men jag tror att den här snedfördelningen snarare är ett symtom på hur det har sett ut inom forskningen och samhället i övrigt. Exempelvis finns det forskning som visar att kvinnor tidigare inte kunde välja lika heta forskningsfält som män, för att de var kvinnor. Det var så Marie Curie (som har tilldelats två Nobelpris) valde radioaktivitet, eftersom det riktigt heta fältet då, röntgenstrålning, var upptaget av män, säger Gustav Källstrand.