Ubåtsjägaren: Vi kommer hitta dem och anfalla

Uppdaterad 2014-11-07 | Publicerad 2014-10-18

Operationen i Stockholms skärgård går ut på att jaga en rysk ubåt – som kan ligga och trycka på bottnen i veckor.

Det säger tidigare chefen för den svenska ubåtsjaktsstyrkan.

– Vi kommer att hitta dem förr eller senare och då anfaller vi, säger pensionerade kommendören Göran Frisk.

Göran Frisk, pensionerad kommendör i flottan.

Göran Frisk var aktiv som ubåtsjägare under några av de mest dramatiska åren under 1980-talet. Som chef för ubåtsjaktsstyrkan ledde han arbetet med att spåra upp och stoppa främmande ubåtar på svenskt territorialvatten.

Den pensionerade kommendören säger att det inte råder någon tvekan om att det är en undervattensfarkost som Försvarsmakten nu letar efter.

– Det kan vara stor och liten ubåt, eller dykarfarkost. Man (Försvarsmakten) sätter inte i gång något utan att ha ett gott skäl för det, säger Göran Frisk.

Övertygad om Ryssland

Vad gäller frågan om nationalitet är han lika övertygad om att det är Ryssland.

– Du ser hur Putin har ökat sin aggression. Och det här har egentligen pågått sedan 1945, säger Göran Frisk.

Han säger att det kan finnas två skäl till eventuell rysk undervattensnärvaro i det här fallet: spioneri mot Holland eller krigsförberedelser mot Sverige.

I veckan inleddes en marinövning där flera holländska örlogsfartyg och en ubåt deltog. Syftet kan då ha varit att spela in de ljud som de holländska fartygen avger under vattnet.

– Man behöver inte vara något taktiskt geni för att begripa att det är väsentligt mycket smartare att spela in i en synnerligen svårspanad skärgård som Stockholms skärgård än att lägga sig och lyssna på de här örlogsfartygens ljud i Rotterdam där det är en himla rörelse med stora handelsfartyg, mycket buller och tidvattensströmmar, säger Göran Frisk.

"Är inga blåbär"

Om det är Sverige som var målet för den misstänkta undervattensinsatsen kan syftet ha varit att övningssimulera sprängningar av mobilmäster, militära förråd eller infrastruktur för tv-utsändningar.

– De här krigarna är inga blåbär, de är inga höpåsar, de är duktiga och de övar på att lära sig att hitta, framför allt i mörker. Det handlar om att ta sig från en plats där ubåten har intagit ytläge, simma i land och gå upp till en mast eller vad man har för mål, säger Göran Frisk.

Den tidigare ubåtsjägaren håller det inte för omöjligt att en främmande ubåt ligger och trycker någonstans i Stockholms skärgård - på berggrund för att undvika spår i bottnen. Och det kan moderna ubåtar göra i veckotal, enligt Göran Frisk.

– Man ligger på bottnen och släcker alla system. Det är ingen behaglig sysselsättning, du ligger stilla och det ska vara dödstyst. Du får inte spola med vattenpumpar, du får inte slår i dörrar eller luckor ombord, säger han.

Jagas med flera system

Samtidigt befinner sig ubåten då i en utsatt position. Marinens minsveparfartyg har utrustning för att upptäcka minor på bottnen - och kan följaktligen lätt upptäcka större föremål som en ubåt.

– Vår taktik är att se till att ubåten kommer i rörelse. När han hör ett minjaktsfartyg så börjar han röra sig och när han börjar röra sig ökar chansen väsentligt till upptäckt, med sonarsystem, sonarbojar och hydrofoner, säger Göran Frisk.

Risken finns också att medhjälpare rör sig i mindre båtar för att guida besättningen på den eftersökta ubåten, enligt Göran Frisk.

– Ryssarna brukar ha stödfunktioner i form av motorbåtar som talar om vart ubåten ska röra sig genom signaler i vattnet. De försöker vi hitta, säger Göran Frisk.

Trots det tror han att den misstänkta ubåten kommer att hittas till slut. Och då ges omedelbart tillstånd att öppna eld om man inte redan har det, enligt Göran Frisk.

– Jag blir inte förvånad om de lyckas. Och då går man från att leta till att anfalla. Skjut, fäll sjunkbomber eller fäll torpeder. Vi kommer att hitta dem förr eller senare och då anfaller vi med det vi har.

Om det i stället handlar om en skadad rysk ubåt förändras insatsen närmast till en räddningsoperation, enligt Göran Frisk.

– När en ubåt är skadad är den i sjönöd. Då bärgar man den och tar hand om besättningen. Skulle det vara på det viset är det lika stort och allvarligt som U-137.

ANNONS