Lojalister backar från Nordirlands fredsavtal

Av: 

TT

Publicerad:
Uppdaterad:
Graffiti i centrala Belfast: "Ingen gräns i Irländska sjön".
Foto: Peter Morrison/AP/TT
Graffiti i centrala Belfast: "Ingen gräns i Irländska sjön".

NYHETER

Brittisktrogen milis på Nordirland drar tillbaka sitt stöd för Långfredsavtalet, som gjorde slut på 30 år av våldsam konflikt. De är missnöjda med brexit – men det är oklart om protesten får någon effekt.

Beskedet från de paramilitära grupperna kommer dagen efter det att Storbritannien ensidigt förlängt en period med övergångsregler för kontroller av importerade livsmedel till Nordirland, ett drag som EU anser är ett avtalsbrott. Irlands utrikesminister Simon Coveney går så långt som att säga att det brittiska agerandet är ett bevis för att regeringen i London inte går att lita på.

Lojalister är den part i konflikten på Nordirland som förespråkar att landsdelen ska tillhöra Storbritannien, företrädesvis protestanter. Bland de grupper som nu drar tillbaka sitt stöd för Långfredagsavtalet finns bland annat terrorstämplade Ulster Volunteer Force (UVF) och Ulster Defence Association (UDA), som genom åren har dödat hundratals människor i olika attentat.

Frågan är vad de nu vill åstadkomma, enligt Lena Karlsson, redaktör på Utrikespolitiska institutet (UI) och Nordirlandkännare.

– Med tanke på vilka grupper det rör sig om så finns ändå något slags hot om våld i bakgrunden, säger hon till TT.

Ingen hård gräns

Det så kallade Nordirlandprotokollet i brexitavtalet trädde i kraft vid årsskiftet, då övergångsperioden efter det brittiska EU-utträdet löpte ut. Dokumentet slår bland annat fast att det inte får finnas någon "hård" landgräns mellan Nordirland och EU-landet Irland, av rädsla för att det våld som under årtionden präglade konflikten på Nordirland ska blossa upp igen.

Då EU ändå kräver kontroller av varor som passerar gränsen till tullunionen och den inre marknaden beslutade parterna efter utdragna förhandlingar att flytta inspektionerna till hamnar och flygplatser. Och det har i sin tur fått lojalister att beklaga sig över att en ny gräns uppstår mellan Nordirland och resten av Storbritannien (egentligen Förenade kungariket, då Nordirland formellt inte ingår i Storbritannien).

Hot mot tullpersonal

I början av februari stoppades kontroller av varor i två nordirländska hamnar sedan personal hotats av vad myndigheterna beskrev som hårdföra unionister (lojalister). Händelsen ledde till ett infekterat ordkrig mellan Storbritannien och EU, som båda tog tullpersonal ur tjänst av säkerhetsskäl.

Det är svårt att se att lojalistgruppernas agerande skulle få den brittiske premiärministern Boris Johnson att backa, menar Lena Karlsson.

– Han kan ju inte strunta i det, men det brittiska intresset för Nordirland är ganska ljumt numera. Och Storbritannien har ju redan ensidigt förlängt övergångstiden, säger hon.

"God vilja och sunt förnuft"

Johnson tar saken med ro, om man får tro honom själv.

– Jag är säker på att det går utmärkt att lösa alla de här tekniska problemen med lite god vilja och sunt förnuft, säger premiärministern under en resa till nordöstra England, enligt Reuters.

BBC:s Nordirlandanalytiker tror inte att beskedet ska ses som en förvarning om gatustrider eller liknande.

"Det fångar dock upp ett fortsatt missnöje och en ilska hos vissa grupper i samhället", skriver han i en kommentar.

Omkring 3 500 personer dödades i "The Troubles", den runt 30 år långa konflikten på Nordirland, fram till undertecknandet av fredsöverenskommelsen 1998, det så kallade Långfredagsavtalet.

PODD Bensinbomber i Belfast

Aftonbladet Daily med Lena Karlsson, redaktör på Utrikespolitiska Institutet, med Irland och Storbritannien som särskilda bevakningsområden.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen

Publicerad: