’Sluta skjut’ förlängs i tre år: ”Räddar faktiskt liv”

Publicerad 2021-01-14

Stefan Sintéus, polisområdeschef i Malmö, under en presskonferens om projektet "Sluta skjut" 2018.

Malmös stora satsning på att stoppa det dödliga våldet fortsätter.

Efter tre års provperiod förlängs nu projektet ”Sluta skjut” i Malmö med tre år till.

– Det här är oerhört positivt utifrån en ökad trygghet, säger Malmös polismästare Stefan Sintéus.

För tre år sedan inleddes projektet ”Sluta skjut” som är ett samarbete mellan Malmöpolisen, Kriminalvården och Malmö stad. Syftet med projektet är att minska det dödliga våldet och att öka Malmöbornas trygghet genom att få personer i kriminella kretsar att hoppa av våldsspiralen.

– Det riktar sig till att arbeta med de mest våldsamma grupperingarna och de som är associerade med den. Det handlar om att få till ett grupptryck som får folk att ta bort fingret från avtryckaren, sade Malmös polismästare Stefan Sintéus under pressträffen där projektets framtid presenterades.

Just nu ingår 49 avhoppare i satsningen, individer som på något sätt får hjälp av projektet.

– Det viktigaste är att bland våra mål har vi att minska det dödliga våldet i Malmö men också att öka tryggheten för Malmöborna. Dessutom att minska behovet av sjukvårdsresurserna vi behöver vid skjutningar. Den trenden vi ser inte minst det senaste året har ju gjort att vi kunnat öka tryggheten och minska belastningen på sjukvårdsresurserna, säger Stefan Sintéus till Aftonbladet.

Polisens kriminaltekniker på plats innanför avspärrningarna efter att en man i 25-årsåldern har avlidit efter en skottlossning på Von Rosens Väg i Rosengård i Malmö på nyårsafton.

Antalet bekräftade skjutningar var 20 stycken under 2020, vilket är det lägsta antalet på fem år och en tredjedel av antalet 2016 då 61 skjutningar bekräftats. Antalet skadade i skjutningar är också markant lägre 2020 än de senaste fem åren. Det dödligaste året på den senaste femårsperioden, 2018, avled 12 personer i skjutningar. 2016, 2017 och 2019 avled 7 personer. Men 2020 dog tre personer i samband med skjutningar i Malmö, och fem personer skadades. 

– Vi har haft 20 skjutningar 2020. Ja, det är 20 skjutningar för många och 3 döda, ja, det är illa att det är 3 döda, men om man jämför med tidigare var de siffrorna de trippla. Det gör att vi sparar in resurser till samhället.

Hur stor del har ”Sluta skjut” i den här minskningen?

– Det är det som effektutvärderingen ska peka på i vår, men vi bedömer ju att Sluta skjut haft en väsentlig påverkan på detta. Sen så är det säkert många andra satsningar som vi har gjort parallellt som också påverkar detta men Sluta skjut är ju en av basingredienserna till den positiva trenden.

– Vi har skrivit ett treårsavtal för detta plus att då Malmö stad går in aktivt och avsätter medel till unga i riskzonen, vi vill ju fokusera på de “wannabearna” i Sluta skjut här nu som kan gå in och ta positionen för de här nu som är lagförda. 

Hur känns det att projektet förlängs?

– Det här är oerhört positivt utifrån en ökad trygghet, utifrån att vi ser att det minskar till exempel sjukvårdsresurserna kring de här fallen där andra kan få tillgång till detta, inte minst nu när det är coronatider, men jag ser det också som oerhört positivt att andra polisområden i Sverige, andra kommuner och kriminalvård är beredda att adoptera in metoden och börja jobba i något som vi har bedömt är fungerande. Det tycker jag är oerhört gott att se.

Petra Tullgren, frivårdschef i Malmö på Kriminalvården, under en presskonferens om projektet Sluta skjut i oktober 2018.


Petra Tullgren, Kriminalvårdschef i Malmö, ser också positivt på att projektet förlängts.

– Det är väldigt rätt att förlänga, det följer hur vi ska jobba med strategin. Det här är ett långsiktigt arbete som vi måste hålla i och få in i ordinarie verksamhet på ett bra sätt. Strategin stämmer väl överens med hur vi i Kriminalvårdens frivård ska arbeta med våra klienter, både att vara kontrollfunktion och att jobba återfallsförebyggande. Arbetet med ”Sluta skjut” fungerar väldigt bra, och vi behöver fortsätta för det är ingen ”quick fix” – vi måste jobba långsiktigt, säger Petra Tullgren.

– Men sen är det också så att den goda samverkan spiller över på annat samarbete som vi har mellan oss, det fåreffekter även där.

”Räddar faktiskt liv”

Petra Tullgren beskriver att just arbetet med ett klart definierat gemensamt mål är en del i framgångsreceptet.

– Det handlar måluppfyllelsen. Vi tror ju att det här har bidragit till att siffrorna ser så bra ut. Vi har fått ett tryggare Malmö, och ett tryggare Malmö – om man lämnar det stora perspektivet – för oss på vår arbetsplats, frivården, har vi fått en mycket tryggare arbetsplats. Vi har bättre kontroll på våra klienter och de miljöer de finns och verkar i. Det ger också en tryggare möjlighet för dem att komma hit utan att behöva möta någon här som man inte ska möta.

– Sen vill jag tillägga att det räddar faktiskt liv, vi vill inte att de här personerna ska dö och vi vill inte att de ska vara i våra fängelser för att de skjutit någon annan. Så det gemensamma övergripande målet är otroligt viktigt, och mot det målet jobbar vi med våra egna uppdrag, men vi gör det samordnat och tillsammans. 

Samarbetet öppnar också för större kunskap – och skapar ytterligare samarbeten, ger enklare beslutsvägar och möjlighet att använda administrativa processer mellan myndigheterna, menar Petra Tullgren.

– Vi har sedan länge ett gott samarbete med avhopparteamet och konsultationteamet. Vi kan samarbeta i de insatser som måste ske för att en person ska kunna flytta, men även om man inte väljer att flytta kan det vara insatsbehov som ligger utanför våra ramar, personer som kan ha behov av psykiatri, missbruksbehandling, sysselsättning eller vad det nu är för behov man har, säger Petra Tullgren.

En annan verksamhet där Kriminalvården och Malmö stad samarbetar i är Krami, Kriminalvårdens arbetsmarknadsinstitut, där personer som tidigare varit dömda för brott eller haft missbruk får hjälp med arbetsmarknadsinsatser.

– Krami kan vara en sådan aktivitet som om vill man lämna den kriminella världen är det en bra aktör att gå vidare och ta hjälp av. Krami är vanligt återkommande att vi använder i det här arbetet. Det blir ju samverkan med andra myndigheter också per automatik, man kanske har andra behov som behöver hanteras och då är det andra myndigheter som vi samarbetar med, säger Petra Tullgren.

Följ ämnen i artikeln