Nya bevis: Mutation gjorde coronaviruset svårare att stoppa

Publicerad 2020-11-25

Hypotesen lanserades redan i våras.

Nu bekräftar nya rön teorin om att en mutation av coronaviruset bidrog till att göra pandemin svårare att hejda.

– Det kan vara denna mutation som skapat pandemin, säger genforskaren David Engelthaler till NY Times.

Virus muterar hela tiden. Oftast innebär det ofarliga ändringar i gensammansättningen som knappt märks i praktiken. Men redan i januari hände något i det nya coronaviruset som troligtvis påverkat pandemins gång, visar ny forskning som New York Times rapporterar om.

Varianten från norra Italien

Mutationen kom att kallas 614G och upptäcktes för första gången i östra Kina. Inom några månader hade den tagit över stora delar av världen. I just norra Italien, coronavirusets andra epicentrum näst efter Wuhan i Kina, var det varianten 614G som härjade.

Men forskare kunde fortfarande inte förstå varför. Hade 614G helt enkelt utvecklat förmågan att smitta människor på ett mer effektivt sätt, eller rörde det sig om en slump?

Ny forskning pekar nu mot teorin om att de små förändringar i genmassan som mutationen 614G har haft en stor påverkan.

David Engelthaler, genitik-forskare.

David Engelthaler forskar om genetik på Arizonas forskarinstitut för studier om arvsmassa, genomik. Han tror att viruset, som var otroligt smittsamt redan från början, troligtvis hade spridits runt om i världen även i sin ursprungliga form.

– Men när allt är sagt och gjort kan det ha varit denna mutation som skapat pandemin, säger han till NY Times.

Flera studier bekräftar

Det finns ingenting som tyder på att mutationen påverkar själva sjukdomsförloppet. Men studier från Storbritannien pekar på att utbrott växte i omfång snabbare om viruset var av varianten 614G än om det var av den ”ursprungliga” Wuhan-varianten. Här hade forskarna haft tillgång till världens största databas över coronavirusets genmassa. Det gjorde det möjligt att jämföra alla virusvarianter med varandra och se vilken som spreds mest – vilket var 614G.

Personer i kö för att testa sig i Bolzaano, Italien.

Forskning på hamstrar pekar också på att de infekterar varandra snabbare med 614G. Liknande resultat har framkommit i forskning som studerar virusformerna i olika mänskliga vävnader.

Kan komma nya förändringar

Teorin kring mutationen 614G kan också ge en förklaring till varför vissa länder och regioner drabbas hårdare än andra. Det beror helt enkelt på vid vilket tillfälle just denna coronamutation når dem.

– Möjligheten finns att ytterligare förändringar kommer att prägla pandemins gång, säger David Engelthaler till New York Times.

614G är bara en av många mutationer som kommit från den ursprungliga virusvarianten som först upptäcktes i Wuhan. De flesta är harmlösa. Men det finns risker, mutationen som nyligen upptäcktes på minkfarmar i Danmark riskerade att göra vaccinen som nu framställs helt verkningslösa.

– Vi måste lyssna noga på vad det är viruset säger oss, säger David Engelthaler.