Högervind bland unga – men stora könsskillnader

Högervindarna blåser starkt bland förstagångsväljarna i SVT:s vallokalsundersökning. Men det är för tidigt att svara på om ungas dragning åt höger är en ny trend, enligt statsvetarprofessorn Martin Hagevi.

Är ungdomar mer radikala och äldre mer konservativa? Inte om man får tro SVT:s vallokalsundersökning (Valu) där Moderaterna med 26 procent och Sverigedemokraterna med 22 procent är de största partierna i åldersgruppen 18–21, samtidigt som de rödgröna partierna backar.

– Det är definitivt en stor högervind bland unga väljare och förstagångsväljare i synnerhet, säger Per Oleskog Tryggvason, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, som arbetat med årets Valu.

I Valu får väljarna svara på var de står ideologiskt utifrån en vänster-höger-skala. Övervikten för högersidan bland förstagångsväljarna har inte varit så stark sedan den första undersökningen 1991, enligt Per Oleskog Tryggvason.

– Det var en svag övervikt för högersidan även i 2018 års val bland förstagångsväljarna, men den är betydligt starkare nu och framför allt bland dem som placerar sig klart till höger.

Det finns dock stora könsskillnader och partierna på den blå sidan, som i större utsträckning brukar locka män, får i Valu stöd av omkring 70 procent av de manliga förstagångsväljarna. Bland de kvinnliga förstagångsväljarna var fördelningen mellan blocken närmare 50–50, säger Per Oleskog Tryggvason.

Tendensen att unga står till höger syns även i årets skolval där M fick 27 procent av rösterna, följt av SD på 21 procent. KD fick 9 procent, vilket är betydligt högre än i skolvalet 2018 då de fick 3,9 procent.

Sällsynt med uppror

Enligt Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet i Växjö, krävs det fler undersökningar för att bekräfta om högervinden är en trend. Ungas politiska uppfattningar tenderar att gå i vågor, men väljarundersökningar från 1968 och framåt visar att fler väljare överlag står till höger, säger han.

– Tendensen är att andelen som placerar sig åt vänster är ganska stabil, medan de som placerar sig på högersidan ökar. Det är mittenväljare som försvinner och ersätts av högerväljare. När den förändringen sker, så sker den kanske främst bland de yngre väljarna på lite längre sikt.

Att unga skulle vara mer radikala och äldre mer konservativa är enligt Hagevi en förutfattad mening. I stället tenderar väljare att vara ganska ideologiskt stabila och unga ärver ofta sin ideologiska position.

– Det är ganska sällsynt att man gör uppror mot sina föräldrar. Om föräldrarna som var unga på 80-talet och 90-talet var höger och de får barn så tenderar barnen också att bli höger.

Det kan även påverka vilka sakfrågor som får mest utrymme i debatten, då förstagångsväljare i stor utsträckning lär sig om politiken i första valet, enligt Hagevi. Att ämnen som lag och ordning stått högt på agendan kan därmed ha bidragit till högerpartiernas framgång.

Påverkar sociala medier?

I valrörelsen har också sociala medier, som Instagram och Tiktok, varit viktiga verktyg i kampen om förstagångsväljarna och företrädare för partierna har bland annat ställt upp på utfrågningar hos kända youtubers. Men vilken påverkan sociala medier faktiskt har på ungas partival är en komplex fråga som det inte forskats speciellt mycket på, enligt Marie Grusell, docent i politisk kommunikation vid JMG vid Göteborgs universitet.

– Både Moderaterna och SD är väldigt stora på sociala medieplattformar. Det vi såg 2018 var att det generellt sett inte hade någon påfallande inverkan på vilka röster man fick i verkliga världen.

Busch synlig på Instagram

Marie Grusell anser att det är för tidigt att dra några säkra slutsatser, men tror att KD:s lyft i skolvalet möjligen kan kopplas till att partiledaren Ebba Busch synts mycket både i traditionella och sociala medier – specifikt på Instagram som attraherar många unga. Även vänskapen med den populära influencern Margaux Dietz kan ha spelat en viss roll.

Samtidigt kan tidsandan och satsningar från partiernas ungdomsförbund också påverka och Marie Grusell tror inte att det går att dra likhetstecken mellan ett partis storlek på sociala medier och dess popularitet bland ungdomar.

– Jag tror att vi måste ge mer kredd till ungdomar i deras beslut. När partierna talar till väljarna säger man att de vill attrahera både förnuftet och känslorna. Känslorna är kanske det man mäter på sociala medieplattformar, men förnuftet är samtal med föräldrar, kompisar, skolan och det man läser i tidningar.