Forskarna sågar partiledardebatten: ”Sorgligt”
Publicerad 2022-02-08
I nästan två timmar tvistade partiledarna om klimatet och kriminaliteten.
Forskarna var inte imponerade.
– Debatten förs inte framåt när de diskuterar så här, säger Louise Ödlund, professor i energisystem.
– Jag har slutat titta, jag blir bara förbannad, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.
Partiledardebatten i TV4 på måndagskvällen hade två huvudspår: Miljön och brottsligheten.
Inledningen kom primärt att handla om kärnkraft och höga elpriser.
Ebba Busch (KD) sa att det är för dyrt att vara svensk och varnade för dyrare köttbullar och falukorv, Nooshi Dadgostar (V) beklagade att Sverige ingår i den europeiska elmarknaden och Annie Lööf (C) blev utskälld av Ebba Busch för att hon vill se en ny energiuppgörelse.
Efter helgens utspel från M, KD, SD och L om utbyggd kärnkraft blev skiljelinjerna ganska tydliga.
Professor: ”Förvånande”
Men vad tyckte expertisen? Aftonbladet ställde frågan till Louise Ödlund, professor i energisystem vid Linköpings universitet. Hon suckade tungt.
– Det blev för fragmentiserat och för lite fokus på de viktiga frågorna, säger hon.
Hur då?
– Vi står inför en stor utmaning med klimathotet och förnybara energisystem. Att vi då tillåter att kärnkraftsfrågan tar över och splittrar debatten är både förvånande och sorgligt.
Vad saknade du i debatten?
– Diskussioner om lagring, överföring och flexibilitet. Till exempel att styra vår användning till när elen är billig och konvertering från direktel.
– Energisystemet har flera pusselbitar. Nu fick en pusselbit, kärnkraften, lägga en död mans hand på hela debatten. Det andas valår. Man strävar efter vad som ska stå på valaffischerna, inte efter att klara av utmaningen.
Varför tog kärnkraften över debatten, tror du?
– Den splittrar. I politiken har man en tendens att hellre ta fram det som splittrar än det som enar.
Kritik mot stödpengar
Louise Ödlund är kritisk till att regeringen avsatt sex miljarder i kompensation för höga elpriser.
– Det är en tankevurpa som riskerar att befästa en hög elanvändning. Eftersom vi är en del av ett europeiskt elsystem kommer priserna nog att vara höga nästa vinter också och då är risken stor att en familj som kanske funderar på solceller i stället räknar med nytt stöd.
– Det behövs styrmedel för att hitta lönsamhet i effektivisering, alltså att minska elanvändningen utan att sänka standarden. Nu tillför vi el i ett såll som läcker.
Louise Ödlund ifrågasätter både Ebba Buschs prat om dyrare köttbullar och Nooshi Dadgostars argument att det är dåligt för Sverige att tillhöra den europeiska elmarknaden.
– Vår köttproduktion är inte ett dugg relevant för vårt elsystem. Det är en mycket märklig jämförelse.
– Och när det gäller det europeiska samarbetet är det en jätteviktig del att vi är med. Vi tillverkar och exporterar el som är bra för klimatet. I EU kommer 30 procent fortfarande från fossila bränslen.
Var alla lika dåliga?
– Det var i alla fall bra att Annie Lööf lyfte fram att vi måste ha en gemensam syn. Det är en förutsättning. Vi måste få stabilitet och veta vad vi ska satsa på. Det ska vara lätt och lönsamt att göra rätt för den enskilde medborgaren.
Professor: ”Slutat titta”
Andra delen av debatten kretsade kring kriminalitet och den återkommande diskussionen om hårdare straff kontra förebyggande åtgärder.
Kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki vid Stockholms universitet har tröttnat på den sedan länge.
– Jag tittar inte på partiledardebatter, jag blir alldeles för förbannad. Men min fru tittar och ger mig en sammanfattning. Hon är också kriminolog, säger han.
Jerzy Sarnecki anser att politikerna gör debatten alldeles för enkelspårig.
– De underskattar människors förmåga att förstå komplicerade problem.
Han ser inget motsatsförhållande mellan hårdare straff och förebyggande åtgärder.
− Det är nonsens. Det är just det som är fördumningen. Det är nödvändigt att polisen griper personer som skjuter på våra gator och torg och att de låses in, men tillväxten i gängen stoppas med långsiktiga sociala åtgärder som riktar sig mot barn och familjer i riskzonen och självklart åtgärder som gör att fler unga människor klarar grundskolan.
Har Jimmie Åkesson rätt i att hårdare straff avskräcker?
– Straff är förebyggande på två sätt. Det ena är att de avskräcker, det andra är att de oskadliggör hotet medan den dömde är inlåst. Det är helt korrekt.
– Men om vi nu diskuterar skjutningar är det så att hårdare straff inte avskräcker gängkriminella. Dels för att de oftast inte åker fast, men också för att de saknar förmågan att tänka på konsekvensen. Om man är likgiltig inför att döda eller bli dödad, varför ska man då vara rädd för fängelse?
Saknade en fråga
Jerzy Sarnecki saknar ett ämne i den kriminalpolitiska debatten.
– Skulle man vara något smartare skulle man fråga sig: Hur ska vi kraftigt öka sannolikheten att de åker dit? Då är det mycket bättre att effektivisera polisen är att diskutera höjda straff.
Fler poliser?
– Ja, det behövs. Men inte bara. Polisens arbete måste bygga på vetenskapligt beprövad erfarenhet. Det hjälper inte att bara ge polisen massa pengar.
Sarnecki säger att han sympatiserar med slopad ungdomsrabatt för vissa grövre brott.
– Det är en sorts kompromiss mellan humanism och effektivitet. Men att helt ta bort ungdomsrabatten är oacceptabelt. Unga människor har inte samma omdöme som äldre och därför är det svårt att avkräva dem samma ansvar.