Hamas firar bräckliga vapenvilan med folkfest och segerparader

Publicerad 2021-06-10

GAZA. Trots hundratals döda under elvadagarskonflikten hävdar den terrorstämplade organisationen Hamas att de gick triumferande ur striden.

Dessutom hotar de med nya raketattacker.

– Små triggande händelser kan leda till stora explosioner, säger Hamas-toppen Basem Naim.

Följ ämnen
Israel

Kamouflagemålade Volvolastbilar och pickuper rullar genom staden Rafah. Flaken är lastade med missiler och Hamaskrigare som poserar med maskingevär i händerna. 

Ahmed, 3, och storebror Aboud, 4, höjer sina leksaksgevär mot paraden som slingrar sig fram mellan bostadshusen. Krigarna är tuffa, säger de. 

Pojkarna är bara några av dem som klätts i armékläder, dagen till ära. Deras 29-årige pappa säger att det är för att hedra Qassambrigaderna, den militära grenen av Hamas.

– Vi måste fira såklart! Hamas vann, de försvarar hemlandet Palestina. Utan dem hade vi varit nollor, säger han. 

Längs trottoaren springer barnen ikapp soldaterna för att göra V-tecknet och ta foton ihop.

Pojken på bilden blir fotograferad framför soldaterna av sin pappa.

Efter en timmes karneval når kortegen slutmålet: Den lokala fotbollsstadion. Där fyller tusentals människor både plan och läktare. En del klättrar upp på taken för bättre sikt.

Tre veckor sedan vapenvilan

Längst fram ställer sig soldaterna på led, med höjda vapen inför folkhavet. Bara ögonen syns i en smal springa i huvan. 

När en ledare från al-Qassam-brigaden kliver upp på scenen, briserar arenan av jubel och flaggviftande. Han gratulerar folken till vinsten i den senaste konfliktomgången mot Israel

– De kunde inte komma åt våra fighters. Vi har skyddat vårt folk mot deras aggressioner – och vi står redo igen. 

Det har gått drygt tre veckor sedan den bräckliga vapenvilan mellan Israel och Hamas trädde i kraft. Omedelbart utropade sig båda sidor till vinnare i det elva dagar långa missil- och bombkriget. 

Sedan dess har Hamas åkt på segerturné från stad till stad på Gazaremsan. 

Under paraderna hyllas de som hjältemodiga frihetskämpar – av världen utanför ses de snarare främst som islamistiska terrorister.

”Bieffekter” i kampen om en egen stat

Basem Naim, 57, tar emot på ett av de Hamas-kontor som klarat sig undan Israels flygbombningar.

Han – som tidigare var hälsominister i den första Hamas-regeringen, och i dag är internationell talesperson för dem – ser inga problem alls med segerfesterna. 

Detta trots att Gazaborna drabbats hårt: 250 döda, tusentals skadade, stora områden i ruiner och tiotusentals invånare återigen på flykt från sina hem.

Palestinierna måste acceptera ett par ”bieffekter” i kampen om en egen stat, säger han.

– Under andra världskriget förstördes London och Paris, tror du det fanns ett val i att undvika de uppoffringarna för att besegra nazisterna? Samma sak om du ska in på en livsviktig operation – visst finns risker, och kan bli en del blödningar efteråt. Det är en del av det mänskliga levernet. 

Samtidigt dog 12 personer i Israel av de över 4 000 raketer som Hamas avfyrade i maj. En övervägande majoritet av missilerna stoppades av israeliska missilförsvaret ”Järnkupolen”, som parerar raketerna i luften. 

Men Naim menar att de lyckades tillfoga reell skada på Israel. 

– Visst, vi har lidit. Men att israelerna tvingades stänga den internationella flygplatsen under flera dagar är exempelvis en stor bedrift, säger han. 

Överraskande raketer

– Vi har också visat att deras luftvärnssystem, som de marknadsfört som en ”magisk lösning” mot våra raketer, inte är så perfekt som de påstår. Jag tror de kommer förlora militära kontrakt på grund av det. 

Det har gått 15 år sedan Hamas för första gången skickade raketer över södra Israel från Gazaremsan. Då nådde inte de hemmagjorda raketerna särskilt långt. 

Den här gången förbluffades många över att Hamas-raketerna plötsligt slog ner mitt i metropolen Tel Aviv – sju mil norrut. Räckvidden och träffsäkerheten har utvecklats. 

Samtidigt går deras arsenal, som tillverkas i underjordiska vapensmedjor, inte att jämföra med Israels högteknologiska vapen sponsrade av USA. 

Basem Naim är före detta minister i Hamas-regeringen och är nu internationell talesperson för Hamas.

Basem Naim håller med. Men de kommer ändå aldrig ge upp, säger han. Även om det blir en bumerangeffekt, där attackerna slår tillbaka mot civilbefolkningen i form av större bomboffensiver och mer blodspill.

– De är en vapenmakt på internationell nivå, det vet vi också. Men vad ska vi göra då? Vi har bara två val; att dö med värdighet eller leva i värdighet. I slutändan kommer vi nå vårt mål, säger Naim. 

– I boxning har du två val; vinna på knockout eller plocka poäng. Vi kan inte slå Israelerna på knockout, men vi vet att vi kan göra det med poäng – och vi har tid på oss.

Israel försvarar sina massiva bombangrepp med argumentet att Hamas använder befolkningen i Gaza som mänskliga sköldar. 

De hävdar att de måste slå till i städerna för att komma åt Hamas vapenfabriker och ledargestalter. Då stryker många civila med. 

Israeliska försvaret, IDF, har publicerat bilder på vad de menar är Hamas som skjuter raketer från ett bostadsområde; jämte skolor, en FN-byggnad och moskéer. ”Hamas sätter alla i fara”, twittrade de från sitt officiella konto. 

Skitsnack, enligt Naim:

– För det första: har du sett några riktiga bevis för det? För det andra: Israels försvarsmyndighet och deras personal bor mitt i Tel Aviv. Betyder det också att de använder befolkningen som mänskliga sköldar? 

Han menar att Israel har möjlighet att slå till med precision mot enskilda lägenheter i stora bostadshus. Ändå har de, enligt honom, bombat hela höghus där ett 15-tal familjemedlemmar dött i ett svep. 

Basem Naim anser att de kommit till en vändpunkt. Att Hamas på ett helt nytt plan lyckats uppmärksamma världen om att palestinier är förtryckta. Genom internationellt stöd hoppas han att de kan åstadkomma verklig förändring. 

Vill ha internationellt stöd

– Det är skillnad på hur det lät för ett par år sedan. Nu kan utrikesministern i Frankrike till exempel plötsligt tala om hur Israel riskerar att röra sig mot att vara en apartheidstat om en Palestinsk stat inte etableras. Är det internationella samfundet smarta måste de hjälpa oss med det. Bara då kan stabilitet uppnås i regionen. 

Dessutom avgörs inte stridigheterna enbart med militära muskler. Båda sidor anklagar varandra för att föra smutsiga propagandakrig. 

Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap och Mellanösternexpert vid Göteborgs universitet säger att Hamas segerparader i Gaza handlar om en kamp om narrativ – inte bara mot världen utanför.

– Det handlar lika mycket om kommunikation inåt, i de palestinska leden. Hamas har sett chansen att positionera sig, de vill visa att de är en stark aktör och förankrade bland palestinierna, jämfört med rivalen Fatah, säger hon.

På sätt och vis tror hon därför att de kan ha gynnats av den senaste våldscykeln. 

Motståndsrörelse eller terrorgrupp?

Hon menar att Hamas kan framstå som de som står upp för palestiniernas sak, medan partiet Fatah mest verkar ha blivit passiva åskådare och anklagas för korruption. 

– Andra palestinier tycker såklart att Hamas missiler är meningslösa och bara leder till motoffensiver. Visst har världen återigen vänt blickarna mot lidandet i Gaza, men jag ser båda sidor som förlorare i den här konflikten så länge man inte hittar en långvarig lösning. 

Hamas, och framförallt den väpnade grenen Qassambrigaden, ses som en terrorgrupp av USA och EU. Själva argumenterar de för att de är en motståndsrörelse, att de som är förtryckta och ockuperade har rätt att försvara sig med raketer. 

Tidigare har Hamas varit hängivna till en utplåning av staten Israel. Men i nya stadgar har språket mjuknat något och man är villig att acceptera det som kallas 1967-års gränser: ett självständigt Västbanken, östra Jerusalem och Gaza för palestinierna. 

Däremot stöttar de fortfarande en väpnad kamp mot den judiska staten. 

”En auktoritär regim”

Basem Naim jämför själv Hamas med Nelson Mandela och ANC, som förde ett väpnat motstånd mot apartheidregimen i Sydafrika, och stämplades som terrorister. 

Med tiden omvärderades Mandelas kamp, och motståndet ansågs berättigat mot förtrycket. På samma sätt hoppas han Hamas kommer välkomnas in i de internationella finrummen. 

Men Schierenbeck ratar Mandela-liknelsen, eftersom Hamas styr med järnhand på Gazaremsan. 

– Det är en auktoritär regim, som inte accepterar oliktänkande. Fatah-anhängare rensas ut. Det rapporteras om summariska avrättningar, det finns mycket begränsad åsiktsfrihet. De har en strikt tolkning av Islam och det finns inga minoritetsrättigheter. Det är absolut ingen rättsstat. Men de drar historiska paralleller för att försöka legitimera sin kamp. 

Att Hamas använder sig av civila som mänskliga sköldar kan inte uteslutas, enligt Schierenbeck. Men frågan är om det sker systematiskt. 

– Klart de utsätter sin befolkning för en risk. Samtidigt är det så tätbefolkat i Gaza att det är svårt att undvika.

Hon är pessimistisk inför en snar lösning på konflikten och tror status quo kommer bestå. 

”Allt som behövs är en gnista”

– Samtidigt vet man ju inte. Det kanske så småningom kommer en ny ledare på Västbanken, som har mer folkligt stöd än president Abbas. Och så får vi se vad som händer med den nya politiska koalitionen i Israel som antagligen tar över efter Netanyahu.

Hamas-toppen Basem Naim understryker att folk i Gaza är extremt frustrerade över situationen, särskilt efter den långvariga blockaden från Israel som lett till utbredd fattigdom och känsla av hopplöshet.

Barn på scenen under paraden.

Han och andra Hamas-ledare har varit tydliga med att Israel lekte med elden genom att låta israeliska poliser gå in i al-Aqsamoskén, en av de heligaste platser för muslimer, och hotar med vräkningar av palestinier i Östra Jerusalem. 

– Allt som behövs är en gnista, så kan vapenvilan rivas upp, säger Naim. 

Han varnar dessutom för att missnöjet sprider sig från Hamas-styrda Gaza. 

– Under många år var konflikten koncentrerad mellan Gaza och Israel. Den här omgången såg vi uppror på många fler håll, även bland palestinier inne i Israel. Så nästa gång kanske eskaleringen inte ens startar här – då kommer Israel få ännu större problem.