”Hatade att kroppen blev allt mer kvinnlig”

Uppdaterad 2016-07-16 | Publicerad 2016-07-15

Lukas föddes som flicka – med machomän som ideal

Lukas Svärd, 36, föddes som flickan Jennie. Före könskorrigeringen var hans liv en mardröm.

Den 31 juli kvalar han till triathlontävlingen Ironman på Hawaii - 4 km simning, 18 mil cykling och ett maraton.

– Jag älskar att utmana mig. Inget kan bli jobbigare än det jag gått igenom.

Lukas Svärd är en glad och öppen man. Han lever med en kvinna i utkanten av Stockholm och träning är hans passion. Med muskler, skäggstubb och manlig kropp är det omöjligt att gissa att han föddes som flicka. Likaså att denne harmoniske man velat ta livet av sig flera gånger.

Ville vara kille

Redan i 3-4-årsåldern kände han sig annorlunda.

– Jag försökte se ut som en pojke och ville leka med pojkar. Jag har två systrar så det fanns massor av tjejleksaker hemma, men jag ville bara ha bilar och svärd. När jag var 9-10 år började jag förstå att det här var något som jag var tvungen att dölja.

Ju fler år som gick, desto sämre mådde Lukas. Han passade inte in någonstans, och vågade inte avslöja sin hemlighet för någon. Ett hopp i mörkret blev ett tv-program han såg om ett könsbyte när han var tolv år.

– Jag insåg att det faktiskt var möjligt att bli kille. Jag bestämde mig: Det här ska jag göra. Men vardagen förändrades inte för det - det var många års helvete kvar.

Med puberteten mådde Lukas allt sämre och blev allt mer utanför. Hans kropp förändrades mot hans vilja, han hatade att brösten växte. Han trivdes inte med tjejerna, och killarna tyckte att han var konstig. Han kallades lesbisk och ful. Ett killgäng kletade in ägg i hans hår.  Dessutom var han olyckligt kär i en flicka.

– Det var svårt på två håll. Dels hur omgivningen behandlade mig. Dels att jag började hata mig själv.

Försökte du vara mer "tjejig" någon gång?

– Ja. Jag minns att jag hade kjol på nians avslutning. Och någon gång lät jag håret växa. Då behandlade andra mig bättre, men jag själv mådde ännu sämre.

– Jag hade till och med sex med en kille en gång, för att han skulle säga till andra att vi var ihop och jag skulle verka mer normal. Men han gjorde slut direkt efteråt.

Var det ingen som frågade hur du mådde?

– Nej. I efterhand vet jag att många såg att något var fel, men de visste inte vad. Jag hade sänt ut signaler, men ingen fångade upp dem.

Idrotten blev ett andningshål.

– Jag tror att det räddade mig. Jag var extremt duktig i all sport. I just den världen blev jag vald och omtyckt. På fotbollsplan ville alla vara med mig, så fort jag gick hem var jag ensam.

Slog sig med hammare

I stunder när Lukas mådde som sämst skadade han sig själv.

– Jag slog mig med hammare och skar mig. Jag gamblade ofta med livet – jag kunde cykla rakt ut över en väg och hoppas att det skulle komma en bil och döda mig så att jag slapp själv. Det var fruktansvärt - jag ville inte leva men jag klarade inte att ta livet av mig.

Det var just ett självmordsförsök som blev en vändpunkt. Lukas stod vid Motala ström, beredd att hoppa. Men han blev avbruten av polisen.

Något brast inom Lukas.

– Jag grät som aldrig tidigare, i flera dygn. Många års tårar kom äntligen ut.

Den natten blev början på ett nytt liv. Lukas kom till psyket. Han pratade med sin mamma och en psykolog slussade vidare honom till vägen för en könskorrigering. Efter mängder av tester började behandlingen.

När Lukas var 22 år opererades han och kunde äntligen känna sig som den man han är.

– Jag bestämde mig för att inte bara ha det bra, utan bli lycklig. Jag kände att jag kunde bli vad jag ville.

In i det militära

Men allt blev inte enkelt. Lukas har mött fördomar och problem efter operationen. En kärleksrelation tog slut och han var länge osäker på när han kunde berätta sanningen för nya människor. Han slängde nästan alla bilder på sig själv och fick ångest bara av att säga namnet "Jennie".

Mycket han gjort som vuxen är typiskt manligt: Han lyckades komma in på jägarutbildningen i det militära och han har varit brandman. Han har gett sig i kast med extremt hårda sporter.

– Jag har velat träna hårdare än alla andra för att känna mig stark. Under uppväxten var mina ideal Stallone och Schwarzenegger. Jag har strävat efter att göra machogrejer, och i efterhand har jag funderat över om det var för min egen skull eller för att visa att jag är en man.

Länge tryckte Lukas undan sina mjukare sidor:

– Jag ville inte gråta till film eller bli kramad, och jag blev störd om någon tyckte att jag till exempel hade "kvinnlig" musiksmak. Nu bryr jag mig inte. Jag är Lukas.

Samlivet funkar bra

Sedan åtta år tillbaka är han ihop med sin älskade Karin. Det tog två månader av dejtande innan han berättade om könskorrigeringen.

– Hennes oro var över samlivet. Jag svarade i ett sms: "Det blir inga problem, jag om någon vet hur en kvinnokropp fungerar", berättar Lukas och skrattar.

Hans val inför könskorrigeringen bestod i en liten fungerande penis med känsel, eller en större, icke fungerande, mer för utseendets skull. Han valde det förstnämnda.

– Det går bra. Jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle träffa någon. Karin och jag har ett jättebra liv.

Ironman - stenhård tävling:

Tävlingen på Hawaii är den mesta kända av Ironmans tävlingar. Det är inofficiella VM, och  kallas Ironman World Championship. Det som ingår är 3,86 km simning, 18 mil cykling och ett maraton löpning - efter varandra. För de bästa i världen tar det cirka 8-9 timmar för män och 10-11 timmar för kvinnor. De som håller på längst kan tävla i 17 timmar.

Ironman triathlon är världens mest kända triathlontävling trots att den inte räknas som ett formellt VM, utan det är ett privat företag som står bakom.

Följ ämnen i artikeln