Förlossningsläkaren: ”Det passar inte alla mammor att gå hem tidigt”

Uppdaterad 2018-01-30 | Publicerad 2017-04-15

Vårdtiderna efter förlossningar blir bara kortare och kortare.

En del mammor skickas hem efter bara sex timmar.

Men vilken effekt det har på mödrarnas och barnens hälsa vet man inte.

– Vi vet inte hur snabbt man kan skicka hem dem med bevarad säkerhet, utan det måste vi lära oss mer om, säger Olof Stephansson, medicinskt ansvarig för Socialstyrelsens nya rapport.

Den tid som mammorna vårdas på sjukhus efter förlossningen har minskat allt sedan 1973, när vårdtiderna började registreras i Medicinska födelseregistret.

– Det är ganska stora skillnader. Vårdtiderna har ju minskat hela tiden både för vaginalförlossningar och kejsarsnitt, säger Olof Stephansson.

Han är forskare och förlossningsöverläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna samt Visby lasarett på Gotland och är även medicinskt ansvarig för Socialstyrelsens nya rapport "Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2015".

Inget trendbrott

Något trendbrott syns inte heller i den senaste statistiken. Den genomsnittliga vårdtiden efter vaginal förlossning var 1,8 dygn och efter kejsarsnitt 3 dygn.

Annat var det 1973. Då stannade mammorna kvar på sjukhuset i sex dagar vid vaginal förlossning och nio dagar efter kejsarsnitt i genomsnitt.

Varför minskar vårdtiderna?
– Vid alla operationer och ingrepp blir ju vårdtiderna kortare och kortare, så detta följer den allmänna trenden, säger Olof Stephansson.

Olika arbetssätt

– Man har sett att om mammorna och barnet mår bra så kanske de lika gärna kan vårdas i hemmet, att det antingen kommer hem en barnmorska eller att mamman och barnet kommer till sjukhuset för kontroller.

Vårdtiderna varierar dock mellan regionerna och klinikerna.

  • Vill man stanna kvar "länge" ska man föda barn på Gotland på Visby lasarett. Där var den genomsnittliga vårdtiden 2,4 dygn vid vaginal förlossning och 3,4 dygn vid kejsarsnitt.
  • Den kortaste vårdtiden stod Sundsvalls sjukhus för med 1,2 respektive 2,2 dygn i snitt. Samt Höglandssjukhuset med 1,3 respektive 1,9 dygn.

Varför skiljer sig vårdtiderna mellan sjukhusen?

– Det kan bero på trycket mot enskilda kliniker eller att en del kliniker satsar på tidig hemgång medan andra inte gör det. Det är olika arbetssätt, säger Olof Stephansson.

Smittorisken

Sedan 2015 har vårdtiderna kortats ännu mer. Tidig hemgång innebär att mamman åker hem inom ett dygn, enligt Socialstyrelsens definition.

Men en del mammor lämnar numera sjukhuset redan efter sex timmar. Det rör sig då om omföderskor med en komplikationsfri förlossning och friska barn.

Finns det några fördelar med att mor och barn går hem så tidigt?

– Det är mer prisvärt och man minskar risken för infektioner. Det finns klara fördelar med att minska smittorisken, säger Olof Stephansson.

Vilka är riskerna för mammorna vid tidig hemgång?

– Om mamman har en begynnande infektion så riskerar den att missas. Det finns alltid en risk för blödning och smärtor efter förlossningen. Men man måste ha uppfyllt en checklista innan man skickar hem någon tidigt.

Vara lyhörd

Runt tre procent av mammorna drabbas av allvarlig infektion i livmodern, buken eller operationsområdet efter förlossningen.

Skapar det inte oro hos mammorna att känna pressen att lämna sjukhuset om de inte är redo?

– Det passar ju inte alla att gå hem tidigt. Om man känner mycket oro, har sjukdomar eller haft en komplicerad förlossning, då ska man inte ha tidig hemgång. Det man generellt kan säga är att vården måste vara lyhörd för patienternas önskemål, för alla är inte likadana, säger Olof Stephansson.

De flesta mammor som går hem tidigt mår dock bra, uppger han.

Eftervården viktig

– Men om trenden blir att man skickar hem dem tidigare och tidigare, då måste vi undersöka vilka konsekvenser det får för mammorna och barnen. Det förutsätter att man kan upprätta en hög kvalitet av vården av mammorna och barnen.

Kan vårdtiderna kortas ännu mer utan att mammornas och barnens hälsa riskeras?

– Jag tycker att det är en bra fråga och att vi ska ta reda på mer om det. För det handlar väldigt mycket om just eftervården, hur mycket man kan pressa vårdtiderna och hur snabbt man kan skicka hem mammorna och barnen med bevarad säkerhet. Det tror jag att vi måste lära oss mer om, säger Olof Stephansson.

Vad är dina erfarenheter av svensk förlossningsvård? Skicka in din
berättelse