Ny virusvariant skapar oro i Europa
Så påverkas vaccinet
Uppdaterad 2020-12-21 | Publicerad 2020-12-20
Den nya virusvarianten som har upptäckts i Storbritannien har skapat oro i Europa. Flera länder har stoppat inresor från de brittiska öarna och det finns risk att varianten sprider sig. Även till Sverige, säger virusforskaren Ali Mirazimi.
– Det finns en risk, säger han.
Men den verkliga faran är inte nu, utan om viruset muterar efter att stora delar av befolkningen fått vaccin.
En ny variant av coronaviruset som kan vara upp till 70 procent mer smittsam har upptäckts i Storbritannien. I går kom besked om att den ligger bakom 62 procent av smittofallen i London. Virusmutationen och dess snabba smittspridning har gjort att stora delar av Storbritannien stängt ner, och flera europeiska länder har stoppat flyg från landet och Världshälsoorganisationen WHO uppmanar Europas länder till att skärpa restriktionerna.
Den nya virusvarianten VUI202012/01, är en mutation av Sars covid-19, vilket innebär att viruset byter sin arvsmassa. Att virus, som coronaviruset, muterar sig är vanligt, enligt virusforskaren Ali Mirazimi, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet. Senast i våras skedde en sådan mutation, vilken kom att dominera spridningen i Europa.
– Den här sortens virus som har en arvmassa bestående av RNA ändrar sin arvmassa kontinuerligt. Det är deras sätt att anpassa sig och bli ännu vassare på spridning, så det händer ofta, säger Ali Mirazimi, och lägger att det hänt 10 000-tals gånger under det gångna året.
”Vill inte ta död på oss”
Vissa av mutationer kan ändra virusets egenskaper såsom viruset antingen sprids snabbare eller blir farligare alternativt mildare. Men av alla mutationer som hittills upptäckts har inte någon orsakat svårare sjukdom, berättar Ali Mirazimi.
– Evolutionärt vill inte viruset ta död på oss, för gör det det så sprids det inte lika mycket. Så viruset vill inte orsaka svårare sjukdom. Samtidigt, sprids det mer blir fler svårt sjuka. Så indirekt påverkar det dödligheten i och med att fler smittas, men själva sjukdomsgraden påverkas inte, säger Ali Mirazimi.
Han tycker inte att gemene man ska oroa sig över hur viruset muterar sig, utan man ska fokusera på att stoppa smittspridningen.
– Men forskare och myndigheter ska ha superkoll på mutationerna och vad de innebär. För det kan komma mutationer så småningom som inte biter på vaccinet.
Än så länge finns det inte något som tyder på att vaccinet inte skulle bita på den nya virusvarianten. Den sprids snabbare, men mutationen som kom i våras gjorde samma sak, enligt Ali Mirazimi. Då oroade sig forskare över att vaccinen inte skulle bita på kommande mutationer. Men det har inte skett.
– Just nu finns det inga indikationer på att vaccinet inte skulle bita på mutationen, i och med att de här mutationerna finns på enstaka platser. Just den här varianten sprids snabbare och kommer kanske ta över. Men det finns inga indikationer på att det kan komma undan immunsvaret som tas upp av vaccinet, säger Ali Mirazimi.
Det är först när vaccinationerna satts igång som läget blir kritiskt, menar Ali Mirazimi När det finns en grundimmunitet hos befolkningen kommer viruset att möta motstånd och försöka ändra sig.
– Man är lite rädd att viruset ändrar på sig så mycket att vaccinet inte kan försvara sig mot det. Men sannolikheten att viruset ändrar sig så pass mycket att inte vaccinet känner igen det är ganska liten. Men med det sagt måste man hålla superkoll på allt, framförallt alla mutationer som sker efter vaccinationerna. För dom mutationerna kommer vara riktade mot vaccinet.
– . Ibland tror folk att när vaccinet kommer så är det slut, men det är kritiskt ett bra tag efter. Så eländet försvinner inte med vaccinet, säger Ali Mirazimi.
Finns en risk
Enligt Storbritanniens vetenskapliga rådgivare Patrick Vallance finns den nya varianten troligen även i andra länder. Men Folkhälsomyndigheten kunde igår bekräfta för Aftonbladet att inga sådana fall finns i Sverige.
– Till dagens datum har Folkhälsomyndigheten inte konstaterat den virusvariant som rapporterats i Storbritannien, säger Karin Tegmark Wisell till Aftonbladet den 19 december.
I Sverige har varianten ännu inte upptäckts. Men det går inte att utesluta att virusvarianten redan finns här, enligt Ali Mirazimi. Men för att upptäcka den behöver man läsa av virusets arvsmassa, vilket inte syns på PCR- eller antikroppstester.
Ungefär 100 000 svenskar bor i London, och enligt Ali Mirazimi finns det risk för att de virusvarianten kan komma till Sverige, om eller när Londonsvenskarna åker hem över jul.
– Ja, det finns risk. Frågan är hur man bedömer faran med detta virus, beroende på det så kan man ta olika åtgärder. Exempelvis ha bättre övervakning för de som reser från områden som har detta virus.
Men det går inte att utesluta att virusvarianten redan finns här, enligt Ali Mirazimi. Men för att upptäcka den behöver man läsa av virusets arvsmassa, vilket inte syns på PCR- eller antikroppstester. Han berättar att man emellanåt läser virusets arvmassa , och viruset ännu inte visat sig på dessa.
– Generellt, om ett virus är mycket smittsamt kommer det med stor sannolikhet börja sprida sig, förklarar han.
– En sådan spridning är svår att stoppa tills vaccinationerna kommer igång, säger Ali Mirazimi.
Karin Tegmark Wisell uppger att det än så länge bara sekvenseras ett fåtal prov från november och december. Därför går det inte att dra några säkra slutsatser om variantens förekomst i Sverige. Folkhälsomyndigheten kommer att fotsätta sekvensera virusprov, det vill säga läsa av arvsmassan hos patienter. De kommer särskilt att bevaka förekomsten av den nya varianten VUI202012/01, uppger Karin Tegmark Wisell.
– Pågående sekvensering från prov tagna i landets olika regioner under november och december får utvisa om B.1.177 fortsatt är dominerande i Sverige eller om nya varianter har uppstått, skriver Karin Tegmark Wisell.
PODD Nästa pandemi?
Behöver vi vara oroliga för fler pandemier? Vad har vi lärt oss av denna?
Och kan vi göra något för att förhindra att historien upprepar sig? Aftonbladet Daily med Ali Mirazimi, adjungerad professor i klinisk virologi vid Karolinska Institutet.