Polisen: Stärk skyddet mot kriminella klaner

TT

Publicerad 2020-09-29

Rikspolischef Anders Thornberg på väg in till justitieutskottet.

Polisen vill att kommunernas beslutsfattare skyddas bättre mot kriminella klaner.

– Ute i kommunerna är det oftast väldigt tufft, säger rikspolischef Anders Thornberg.

Rikspolischefen var kallad till riksdagens justitieutskott för att informera politikerna om släktbaserade kriminella nätverk, eller så kallade kriminella klaner.

Thornberg pekade bland annat på risken för att kommunala beslutsfattare utsätts för hot eller annan påverkan från dessa nätverk.

– Tyvärr blir det allt vanligare att man hotar, säger Thornberg.

Utsatta är till exempel tjänstemän som tar beslut om bidrag, bygglov och omhändertagande av barn som far illa.

"Väldigt tufft"

– Jag tror att ute i kommunerna är det oftast väldigt tufft, för man kommer ofta nära människor och man fattar beslut som påverkar dem i vardagen, säger Thornberg.

– Och man möter kanske dem man fattar beslut om när man går och handlar, på biblioteket eller simhallen.

Thornberg understryker vikten av att kommuner har en säkerhetsorganisation som kan göra en säkerhetsanalys och identifiera vilka medarbetare som löper störst risk att utsättas för påtryckningar. Men det handlar också om att kunna ge skydd när det behövs.

– I värsta fall när man blir hotad till livet så kan man behöva tillfälligt livvaktsskydd eller flyttas eller få skyddad identitet.

Thornberg anser också att utsatta beslutsfattare bör omfattas av en speciell lagstiftning som ger dem tillräckligt skydd så att de ska våga utöva sitt yrke.

Mer resurser

På utskottsmötet togs även systematiska bidragsbrott upp. Thornberg uppger att det är viktigt att politiker och myndigheter ser till att utbetalningar av bidrag och ekonomiska stöd blir rätt från början och att man "kontrollerar lite mer".

– Även om man kan utreda begångna brott efteråt, så kommer pengarna inte tillbaka, säger han.

Enligt justitieutskottets ordförande Fredrik Lundh Sammeli (S) pekade rikspolischefen på att en del av de olika coronastöden till företag hamnar i fickorna på organiserad brottslighet.

– Väldigt mycket av de företagsstöd och de enkla snabba pengar politiken vill leverera för att möta pandemin blir en köttgryta som den grova organiserade brottsligheten söker sig till, säger Sammeli.

Rikspolischefen upprepade också sitt budskap till politikerna om behovet av sociala satsningar för att hindra att fler unga rekryteras till gängen, som mer resurser till skola och socialtjänst.

Thornberg underströk dessutom att hela rättskedjan måste tillföras resurser så att "den hänger ihop".

Har informerat

Problemet med släktbaserade kriminella nätverk eller kriminella klaner fick stor uppmärksamhet efter Ekots lördagsintervju med biträdande rikspolischef Mats Löfving i början av september.

Löfving talade då om att ett 40-tal släktbaserade kriminella nätverk verkar i Sverige. På frågan om när polisen eller Säpo informerade regeringen om nätverken svarar Thornberg:

– Vi har informerat löpande genom åren. Det finns rapporter redan från 2014. Det finns ett par från 2017 och från 2018 och 2019. Vi har informerat både insynsråd och skickat ut rapporter.

Enligt Thornberg är det de löst sammansatta nätverken som är det största problemet nu, inte kriminella klaner.

– Men det är ett problem på sikt, som kan bli systemhotande, säger han.

Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell var nöjd med informationen utskottet fick av rikspolischefen

– Det var klarspråk. Han använde ord som att "det här är väldigt allvarligt, säger Forssell.

– Vi talar om maffia här.

Följ ämnen i artikeln