Rövarhistorier om kungen, kaninerna och kattöronen
Uppdaterad 2018-08-15 | Publicerad 2018-08-08
Rebecca och Fiona var lovade guld och gröna skogar.
De fick guldtrosor och kattöron.
Rebecca & Fionas senaste singel är fyra minuter lång. Lika fort rabblar de igenom några av de värsta rövarhistorier som samlats ihop under tio år som artister och producenter.
Den färgstarkaste utspelar sig på middagen efter Polarprisets utdelning. Duon hamnar i närheten av kungen och reagerar som varje sunt osund person gör i det läget. De kastar bröd på honom. Blir utslängda av Säpo.
I en tidningsintervju beräknar Rebecca Scheja och Fiona Fitzpatrick att de druckit 15 000 öl var de senaste tio åren. Det är fyra om dygnet, varje dygn, sedan 2009. De fyra rövarminuterna lär oss något om vad det kringflackande festlivet fört med sig. Där är kungen. Där är super-DJ:n Tiesto och hans tjugo kaninklädda tjejer. Där är One Directions hus som svämmar över av bajs.
Resterande tid är så befriande politisk som jag hade hoppats. I ett slätstruket David Hellenius–tidevarv fortsätter Rebecca och Fiona att vara bråkiga och tydliga. De bröt med sitt svenska bolag för att bryta sig ur killkulturen och få producera mer. Kom till USA där de hyschades, polerades samt plåtades i guldunderkläder och kattöron av en 45-åring som stank vitlök. Bröt upp igen och startade om på egen hand.
Nu börjar de om i Sverige, med eget skivbolag, måna om att musicera och politisera som aldrig förr. Får jag önska kan de lyfta ut några rader ur sommarpratet, översätta dem till engelska och ge dem ett bra beat så har de grunden till en finfin låt. Sjung med!
”Som kvinna får man aldrig bara vara. Det finns inget neutralt mittfält.
Vi är för tjocka, vi är för smala.
Jag är en alldeles för kåt hora, eller så är jag en frigid och tråkig nucka.
Bryr jag mig för mycket om mitt utseende är jag en ytlig bimbo. Bryr jag mig inte alls har jag misslyckats med att behaga min omvärld, vilket tycks vara en kvinnas absolut största uppgift.”