EU:s dubbla signaler bidrar till att fler dör

Trots tal om ”säkra vägar” – Europa är på väg att stänga alla dörrar

Räddningaktion i fredags, den 27 maj, då den italienska räddningsbåten Vega undsatte 135 personer från en sjunkande båt. De hittade dessutom 45 kroppar i havet.

Alla förfasas över döden på Medelhavet och säger att tragedierna måste få ett slut.

Men ingen kan svara på hur det ska gå till.

Att rädda alla som sjövägen försöker ta sig till Europa samtidigt som inget land vill ta emot dem är en ekvation som inte går ihop.

Säsongen för de riskfyllda flyktingresorna från Nordafrika till södra Italien är åter igång. De senaste tre åren har över 3 000 människor drunknat årligen. Senaste veckan rapporterar FN:s flyktingkommissarie UNHCR att minst 800 flyktingar drunknat. Hittills i år 2 500 döda.

Fullt förståeligt höjs återigen röster för att ingripa och få stopp på döden på Medelhavet.

Men hur?

I framförallt Libyen uppskattas hundratusentals afrikaner vänta på att få korsa Medelhavet mot vad de hoppas ska bli en säkrare och rikare framtid i Europa. Flyktingsmugglarna har sänkt priset på resorna men i gengäld är båtarna ännu mer rangliga och livsfarliga.

Smugglarnas svar till oroliga flyktingar är att om båten kapsejsar är chansen stor att de blir räddade av italienska marinen, EU:s räddningsoperation Frontex eller några av de privata sjöräddningssällskap som opererar i området.

Goda odds

Förra veckan säger Italien att de räddade 13 000 flyktingar ur havet. 700 drunknade. Så oddsen för att överleva resan är trots allt rätt goda.

Därför kan paradoxalt nog räddningsbåtarna bidra till att fler flyktingar vågar göra den farliga resan.

Australien har valt en annan väg där, man genskjuter alla flyktingbåtar till havs och för dem tillbaka till varifrån de kom. En taktik som knappast kan anses särskilt flyktingvänlig men som närmast eliminerat på döden på havet.

Ett sätt att få människor att sluta riskera sina liv till havs är att öppna andra vägar in i EU. Det kan exempelvis ske genom att låta flyktingar söka asyl från sitt hemland eller att kraftigt öka antalet så kallade kvotflytkingar. Flyktingar som handplockas av UNHCR utifrån behov och sedan flygs in till Europa. Givetvis är det ett mer rättvist och betydligt bättre sätt att ta emot flyktingar än den nuvarande okontrollerade folkvandringen till sjöss och på landbacken.

En stor hake

Men det finns en hake. En rejäl hake.

Miljontals människor från Afrika och Mellanöstern vill ta sig till Europa. Men Europa är på väg att stänga sina gränser. Inga länder vill längre ta emot annat än ett mindre antal flyktingar. Tidigare flyktingvänliga Tyskland och Sverige har slagit i kapacitetstaket.

Högerextrema partier skördar rekordframgångar därför att folkopinioner inte vill acceptera fler flyktingar.

Men flyktingarna från framför allt Afrika bryr sig inte utan försöker ändå ta sig till den förlovade kontinenten. Oavsett om de flyr krig eller bara fattigdom så är de beredda att riskera sina liv.

Så länge chansen att komma som kvotflykting inte är väldigt god kommer människor att fortsätta att söka sig den illegala, livsfarliga vägen över Medelhavet.

Bara pengar

Och då kommer att antal tusen av dem att drunkna varje år eftersom flyktingsmugglarna fullkomligt struntar i flyktingarnas säkerhet. De är bara intresserade av att tjäna så mycket pengar som möjligt.

Enda sättet att få slut på döden på havet är att hindra båtarna från att lämna Nordafrika.

Att EU skulle hämta flyktingarna med säkra fartyg lär knappast inträffa. EU hävdar att man är beredd att upprätthålla asylrätten men agerar i praktiken för att begränsa den. Men man vill inte stå för den alltmer restriktiva flyktingpolitik som de 28 länderna i praktiken tillämpar.

Detta skickar väldigt dubbla signaler till omvärlden.

Hittills har EU inte velat anamma Australiens taktik. Det kan på ett plan tyckas humant men det innebär likväl att ett antal tusen människor drunknar varje år.