Het KD-debatt om språkkrav för nyanlända

Peter Wallberg/TT

Publicerad 2019-11-09

Kristdemokraterna skärper sin integrationspolitik.

Men det fanns intern kritik mot att ställa språkkrav för att människor som vill bo i Sverige ska få permanent uppehållstillstånd.

KD:s riksting uppdaterade partiets integrationspolitik med 36 nya förslag på lördagen. Flera av dem innebär ökade krav på nyanlända. Mest kontroversiellt var att kräva godkända prov i svenska och i samhällsorientering för att nyanlända ska kunna få permanent uppehållstillstånd.

– Det är fel att bristande språkkunskaper ska påverka möjligheten att få permanent uppehållstillstånd, sade Jon Malmqvist, Kronoberg.

Andra pekade på risker för att många kvinnor inte kommer att få permanent uppehållstillstånd, eftersom det oftast är kvinnor som är hemma med små barn och därmed får svårare att lära sig språket.

– Vad händer med barnen om pappan får permanent uppehållstillstånd, men inte mamman? sade Elise Arnell, Västra Götaland södra.

Fler väljare

Men många ombud underströk att det behövs fler incitament för att lära sig språket. Partiets migrationspolitiske talesperson Hans Eklind, Örebro, refererade vad företagare svarar på frågan om vad som krävs för att ge invandrare jobb:

– För det första språket, för det andra språket, för det tredje språket.

Andra menade att det är medmänskligt att ställa krav för att underlätta att människor kommer in i samhällsgemenskapen.

– Det handlar inte om hårdare tag eller att göra det svårare för människor, sade Jimmy Loord Kalmar.

Ingen rösträkning

Efter debatten antog rikstinget förslaget om godkänt språkprov och samhällsorienteringsprov utan att rösträkning behövdes, men en stor minoritet var emot. Rikstinget beslutade också att samma krav ska gälla för medborgarskap.

Besluten innefattar dock en möjlighet till dispens med hänsyn till ålder och hälsotillstånd.

Partiets integrationspolitiska talesperson Sofia Damm ser beslutet om språkprov som ett viktigt steg för den fortsatta utvecklingen av partiets politik. Hon pekar också på att språkkrav ger möjlighet att snabbare få permanent uppehållstillstånd om man klarar språkprovet under den första tiden i Sverige.

Begränsad tolkrätt

Rikstinget beslutade även att rätten till offentligt finansierad tolk bör begränsas. Det fanns dock flera som hade invändningar. Partistyrelsen gick med på en kompromiss om att rätten till offentligfinansierad tolk ska upphöra fem år efter beslut om uppehållstillstånd. Därefter ska en avgift tas ut. Ursprungsförslaget var tre år.

Rikstinget beslutade också att man bör införa obligatorisk, individanpassad svenska för invandrare, SFI, för föräldralediga med baby. Tanken är främst att invandrarkvinnor ska få möjlighet att lära sig svenska. Det hördes dock invändningar mot att göra SFI obligatoriskt.

– Syftet med föräldraförsäkringen är inte att lära sig språket, utan att lära känna sitt barn, sade Eva Britt Sjöberg, Östergötland.

Rikstinget ställde sig på lördagen även bakom partistyrelsens nya linje om höghastighetståg, vilket innebär att partiet nu säger nej till förslaget om nya banor för sådana tåg. Däremot ska partiet verka för en fortsatt upprustning av befintliga järnvägar och för nya sträckor där de behövs.

Följ ämnen i artikeln