Risk för dominoeffekt när färre följer råden
Alice Nordevik/TT
Uppdaterad 2020-11-25 | Publicerad 2020-05-30
Sveriges coronastrategi fungerar på grund av socialt tryck och viljan att följa normer. Men det är ett skört system – som riskerar att rasa helt om fler börjar slappna av, enligt filosofiprofessor Erik Angner.
Smittskyddsläkare, statsepidemiologen och diverse ministrar – alla har de upprepat samma mantra: "Håll i, håll ut, fortsätt följa rekommendationerna". Sveriges coronastrategi går i mångt och mycket ut på att var och en tar ansvar för att gemensamt skydda samhället. Och det starkaste verktyget för det är sociala normer, säger Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.
Han använder en situation på en bar som ett exempel. Om gästerna står trångt, armbågar sig fram och gör allt för att få bartenderns uppmärksamhet så gör du troligtvis samma sak. Hade samtliga gäster däremot stått i en prydlig kö till bardisken är sannolikheten hög att du istället snällt fogat dig i ledet och väntat på din tur. Samma sak gäller coronarestriktionerna. Om alla andra håller avstånd, undviker kollektivtrafik och jobbar hemifrån så är det troligt att du också gör det.
– Det är ett viktigt fenomen, vi vill i väldigt hög grad följa normer, säger Erik Angner.
Risk för dominoeffekt
Men normer är väldigt sköra. Ju fler som slutar följa dem och visar att det finns en annan väg att gå – desto större är sannolikheten att även du gör det. Och den senaste tiden har larmen duggat allt tätare om att svenskarna börjat slappna av och slutar följa Folkhälsomyndighetens råd.
– Det kan få väldigt stor effekt. Ju mer man pratar om att folk inte följer normen, desto mer skickar man signalen att det är väldigt många som inte gör det.
Risken är alltså att det blir en dominoeffekt, ju mer media och makthavare uppmärksammar att folk inte följer råden – desto fler kan haka på. Därför är det viktigt att belysa att majoriteten av svenskarna faktiskt håller sig till reglerna, menar Erik Angner.
– Det är en väldigt liten andel som inte gör det. De allra flesta har inte gått tillbaka till sina vanliga liv, vi accepterar fortfarande extrema restriktioner, säger han och fortsätter:
– Det är imponerande att människor har varit beredda att göra såhär stora uppoffringar för någon annans skull. Många tillhör inte riskgrupper men gör stora avsteg för att skydda dem som gör det.
"Inte godare än andra"
Vad är det då som gör att Sveriges frivilliga strategi fungerar, medan andra länder tvingats ta till hårda nedstängningar och juridiska medel?
– Det är inte så att svenskar är godare än andra människor. Däremot har vi en tradition av normföljande och dessutom generellt hög tillit till myndigheterna. Det har hjälpt i det här fallet, säger Erik Angner.
Hårdare restriktioner kan tvärtom skapa irritation och tränga undan den naturliga instinkten att följa normer – vilket ger en motsatt effekt, säger han.
– Striktare lagar och regler skulle kunna ha dramatiskt negativa effekter, så det hoppas jag inte att regeringen inför.
PODD Experten om förändringar i svenska coronastrategin
Om vad som skulle kunna förändras, med professorn Tove Fall.