Så tycker partierna i klimatfrågorna

Hur skiljer sig de olika partiernas klimatpolitik åt?

I Aftonbladets Valkompass har partierna svarat på bland annat frågor som rör bensinskatt, kärnkraft och vindkraftsbyggen.

Här är en sammanställning av partiernas åsikter i fyra politiska sakfrågor.

1. Sänk skatten på bensin och diesel

VÄNSTERPARTIET

^{Lutar åt att inte hålla med}

I det extrema prisläge som är resultatet av Rysslands anfall på Ukraina har Vänsterpartiet föreslagit ett tillfälligt pristak på bensin och diesel. Drivmedelsbeskattning är viktigt för att styra bort från det fossila men klimatomställningen ska ske ordnat, inte genom plötsliga prischocker som människor inte hinner anpassa sig till.

_{Källa: Nyheter: Sätt ett pristak för bensin och diesel, 14 mars 2022}

SOCIALDEMOKRATERNA

^{Lutar åt att hålla med}

Vi måste öka takten i klimatomställningen och skapa fler gröna jobb. Samtidigt har kriget ökat priset på olja kraftigt. På kort sikt har vi genomfört en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel. På längre sikt vill vi öka skattelättnaden för vanligt folks arbetsresor. Särskilt för dem som pendlar långt till jobbet, oavsett om de reser med bil eller kollektivt. Vi vill också pausa den årliga BNP-uppräkningen av skatten på grund av det höga oljepriset.

_{Källa: Handlingar till partikongressen 2021, häfte A – Vi bygger landet starkt och hållbart}

MILJÖPARTIET

^{Håller inte alls med}

Alla subventioner av fossila bränslen är ett stöd till Putins krigsmaskin och en förutsättning för den förödelse vi nu ser i Ukraina. Om vi ska ha en ärlig chans att stoppa Putins terror kan vi inte gå fram med politik som befäster och ytterligare fördjupar vårt beroende av rysk olja och gas. Att fasa ut våra subventioner av fossila bränslen är också en förutsättning för vår omställning. Politiken ska inte ge den fossila ekonomin konstgjord andning.

_{Källa: Nyheter: Stöd hushållen utan att hjälpa Putin, 21 mars 2022}

CENTERPARTIET

^{Lutar åt att hålla med}

Vårt mål är att fasa ut fossila bränslen så snart som möjligt eller till 2030, med vissa undantag. Samtidigt har drivmedelspriserna gått upp orimligt mycket senaste tiden. Vi har därför lagt förslag om att tillfälligt sänka drivmedelsskatten.

_{Källa: C: Minska bränslepriset på hållbart sätt. Pressmeddelande, 21 mars 2022}

LIBERALERNA

^{Lutar åt att hålla med}

De just nu mycket höga priserna på bensin och diesel skickar en tydlig signal till konsumenterna om att tanka mindre. Därmed behöver just nu skatterna inte vara höga för att konsumtionen ska fortsätta minska. Priset på utsläpp ska fortsätta öka. Den som förorenar ska betala, men det måste ske kontrollerat.

_{Källa: ”Det är inte rätt väg att sänka bensinskatten.” Debattartikel i Aftonbladet av Nyamko Sabuni, 16 november 2021}

KRISTDEMOKRATERNA

^{Håller helt med}

Sverige har bland de högsta bränslepriserna i Europa. För att verksamheter ska kunna fortsätta och privatpersoner få ihop sin privatekonomi behöver priset sänkas drastiskt, vilket kan göras via skatten. Även regeringen har noterat att det blivit för dyrt vilket resulterat i ett bidrag till alla fordonsägare. KD förordar en politik där med­borgare och företagare får behålla pengarna istället för att hoppas på bidrag från regeringen.

_{Källa: Hela Sverige ska fungera. Vården, tryggheten, landsbygden. Kristdemokraternas budgetmotion för 2022, sida 102}

MODERATERNA

^{Håller helt med}

Moderaterna har samlat majoritet i riksdagen för att sänka drivmedelspriserna så att dielselpriset sänks med 5 kronor per liter vid pump. Första delen av denna prissänkning infördes i maj.

_{Källa: Nyheter: Sänk dieselpriset med 5 kronor litern, 8 mars 2022}

SVERIGEDEMOKRATERNA

^{Håller helt med}

Höga drivmedelsskatter i Sverige innebär ingen fördel för klimatet och gör livet svårt för alla dem som måste ha bil, exempelvis barnfamiljer, företagare, jordbrukare och människor på lands­bygden. I Sverige ligger drivmedelspriserna i topp internationellt sett vilket skapar konkurrens­nackdelar för svenska företag. Sverigedemokraterna vill se en kraftig och permanent sänkning av drivmedelsskatten till EU:s miniminivå. I kombination med en slopad reduktionsplikt motsvarar detta 5 kronor vid pump.

^{Källa: ”Sänk priset på diesel med 10 kronor litern.” Debattartikel i Aftonbladet av Jimmie Åkesson och Oscar Sjöstedt, 15 mars 2022}

2. Bygg nya kärnkraftsreaktorer

VÄNSTERPARTIET

^{Håller inte alls med}

Kärnkraft är inte bara en osäker energikälla, den är också väldigt dyr och tar alldeles för lång tid att bygga. Det finns inte heller någon säker metod för slutförvaring av det radioaktiva avfallet. Vi vill istället ha en massiv utbyggnad av förnybar energi. Därför måste staten återta kontrollen i energi­politiken, istället för att lita på att marknaden löser allt.

_{Källa: Politik A till Ö: Energi}

SOCIALDEMOKRATERNA

^{Lutar åt att hålla med}

Kärnkraften är en viktig del av svensk elproduktion och kommer att så vara under lång tid framöver. Vi ser positivt på de initiativ som nu tas för att undersöka potentialen framåt i samtliga energislag. Efter valet vill vi se en ny energiöverenskommelse för Sveriges bästa, och vill därför föra energipolitiska samtal med andra partier om allt från vindkraft till kärnkraft.

_{Källa: Länk till intervju med Farmanbar}

_{Fotnot: Från och med att Aftonbladets Valkompass lanserades den 9 juni till den 5 september svarade Socialdemokraterna ”Lutar åt att inte hålla med” på frågan ”Bygg nya kärnkraftsreaktorer”. Den 2 september hörde S av sig och ville ändra sitt svar till ”Lutar åt att hålla med”. Efter att statsvetare på Göteborgs universitet granskat omsvängningen är nu Socialdemokraternas svar ändrat i Aftonbladets Valkompass.}

MILJÖPARTIET

^{Håller inte alls med}

Ny kärnkraft kommer inte kunna leverera el till Sveriges hushåll, företag och industrier innan 2040. Den kräver dessutom gigantiska statliga subventioner och producerar flera gånger dyrare el än vindkraften. Den kommer dessutom med stora säkerhetsrisker.

_{Källa: Programfördjupning förnybar energi, antagen av politiska ledningsgruppen 21 april 2020}

CENTERPARTIET

^{Håller inte alls med}

Kärnkraften står i dag för en betydande del av Sveriges energiproduktion och kommer sannolikt att göra det ett antal år framåt. Vi vill varken se statliga subventioner till kärnkraften eller att den stängs ner i förtid av politiska beslut.

_{Källa: Vår politik A-Ö: Energi – Kärnkraft}

LIBERALERNA

^{Håller helt med}

Elsystemet är i dåligt skick, särskilt i södra Sverige. Det behövs mer elproduktion som fungerar oavsett väder. Det enda fossilfria alternativet är kärnkraften. På något längre sikt behövs reaktorer även i norr för att möta det stora elbehov som förutses.

_{Källa: Motion 2020/21:3242 av Arman Teimouri m.fl. (L), Kortare ledtider och lägre kostnader för ny kärnkraft}

KRISTDEMOKRATERNA

^{Håller helt med}

Vi behöver kärnkraftens planerbarhet och effekt­styrka. Modernisera lagstiftningen så att det är möjligt att bygga fler än 10 reaktorer på fler ställen än där dagens finns.

_{Källa: Motion 2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD), Utgiftsområde 21 Energi}

MODERATERNA

^{Håller helt med}

I Estland deltar statliga Vattenfall i ett utvecklings­program av SMR-reaktorer, för att minska ut­släppen från landets koldioxid­intensiva el­produktion. Moderaterna vill utveckla en plan för nästa generations kärnkraft även här i Sverige. Sverige ska satsa på att utveckla nästa generations kärnkraft, i form av småskaliga reaktorer. Vi vill avskaffa förbudet mot fler än tio kärnkraftsreaktorer i landet, och göra det tillåtet att att bygga ny kärnkraft på fler än de tre platser i Sverige där kärnkraft är tillåtet i dag.

_{Källa: Vår politik: Kärnkraft}

SVERIGEDEMOKRATERNA

^{Håller helt med}

Skenande elpriser och brist på energi slår hårt mot vanliga människor och svensk industri. Regeringens utbyggnad av väder­beroende energi­slag har resulterat i att vi idag har tidvis brist på el. Detta omöjliggör för industrier och företag att kunna planera sin verksamhet samtidigt som konsumenterna får skyhöga elräkningar. Om Sverige ska sluta tvingas elda olja mitt i sommaren för att lösa energi­försörjningen krävs en pålitlig energikälla. Därför vill Sverige­demokraterna bygga ut kärn­kraften och investera i forskning av fjärde generationens kärn­kraftverk.

^{Källa: Vår politik: Kärnkraft}

3. Bygg nya stambanor för höghastighetståg

VÄNSTERPARTIET

^{Håller helt med}

Vi måste bygga ny järnväg eftersom det i dag är brist på kapacitet. När vi gör det bör vi använda den senaste tekniken. Höghastighets­banorna kommer att bli århundrandets järnvägs­investering i Sverige och behövs för klimatet.

_{Källa: Nyheter: 700 miljarder i investeringar för klimatet, 27 mars 2022}

SOCIALDEMOKRATERNA

^{Håller helt med}

Arbetet med nya stambanor ska fullföljas samtidigt som befintliga stambanor och övriga järnvägs­stråk rustas för framtiden. Vi vill se fortsatta in­vesteringar i infra­struktur i hela landet, såväl i städer som på landsbygden. Utbyggnaden behövs för att öka kapaciteten i vårt transportsystem, knyta landets regioner närmare varandra och bidra till stadsutveckling, bostadsbyggande, större arbetsmarknadsregioner och den gröna om­ställningen.

_{Källa: Vår politik A till Ö: Järnväg}

MILJÖPARTIET

^{Håller helt med}

För att tågen ska kunna komma och gå i tid behövs ökad kapacitet i Sveriges järnväg. Därför vill Miljöpartiet satsa på nya stambanor för höghastighetståg. Vi behöver bygga ut kapaciteten så att fler människor och mer gods kan resa klimatsmart på järnvägen. Nya spår ger plats för fler tåg i järnvägs­systemet, både gods- och persontåg, och ger bättre möjligheter att underhålla banorna då det blir lättare att leda om trafiken vid behov. När vi ändå bygger ny järnväg för tåg som ska kunna rulla i över 100 år, tycker vi att det är rimligt att bygga för moderna och snabba tåg som kan köra i 320 km/h. När vi bygger för höghastighetståg kan vi korta res­tiderna mellan Stockholm–Göteborg–Malmö så mycket att inrikesflyget på de sträckorna blir överflödigt.

_{Källa: Nyheter: Miljöpartiet vill bygga Tåglandet Sverige, 26 februari 2021}

CENTERPARTIET

^{Håller helt med}

Vi vill rusta upp den befintliga järnvägen och bygga nya stambanor för en ökande mängd persontåg.

_{Källa: Vår politik A-Ö: Infrastruktur och trafik - Järnväg}

LIBERALERNA

^{Håller inte alls med}

Liberalerna är skeptiska till regeringens satsning på höghastighetsbanor. Skälet är att kalkylerna har en prognos på flera hundra miljarder kronor. Till detta tillkommer kostnader för kompletterande infrastruktur. Det saknas därmed långsiktig finansiering för höghastighetsbanorna. Avsaknaden av finansiering leder till att tillgängliga medel för underhåll av befintlig järnväg och lönsamma projekt riskerar att prioriteras bort. Liberalernas uppfattning är att höghastighetsbanor ska bedömas utifrån samma utgångspunkt som övriga infraprojekt.

_{Källa: Motion 2021/22:3394 av Helena Gellerman m.fl. (L), Liberal infrastrukturpolitik för framtiden}

KRISTDEMOKRATERNA

^{Håller inte alls med}

Kristdemokraterna vill avbryta planeringen av nya stambanor för höghastighetståg eftersom det är ett förslag grundat på extremt stora osäkerheter kring kostnader, finansiering och sammanlagd miljönytta. Projektet riskerar att tränga ut resurser för både underhåll och upprustning av befintlig järnväg samt utbyggnad av nya sträckor.

_{Källa: Motion 2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD), Utgiftsområde 22 Kommunikationer}

MODERATERNA

^{Håller inte alls med}

Vi säger nej till dyra höghastighetsbanor. I stället vill vi lägga pengarna på att rusta upp den järnväg som Sverige redan har.

_{Källa: Vår politik: Infrastruktur}

SVERIGEDEMOKRATERNA

^{Håller inte alls med}

I ett läge där svensk järnväg närmast står inför en system­kollaps måste resurserna fördelas dit de bäst behövs och gör nytta. Sverigedemokraterna anser inte att det är lämpligt att prioritera hög­hastighets­tåg då det saknar förankring i de verkliga transport­problemen. Det är dyrt och den verkliga nyttan är tveksam.

^{Källa: Motion 2020/21:4041 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD), med anledning av prop. 2020/21:151 Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige}

4. Avskaffa det kommunala vetot för vindkraftsbyggen

VÄNSTERPARTIET

^{Lutar åt att hålla med}

Vi vill underlätta ny vindkraft utan att minska kraven på en rättssäker prövning med hänsyn till människors hälsa och miljön. En kommun bör vara skyldig att på begäran ta ställning för eller emot vindkraft på ett visst mark- eller vatten­område. Vi vill lagstifta om en produktions­baserad ekonomisk ersättning som går till de lokal­samhällen där vindkraft byggs.

_{Källa: Politik A till Ö: Vindkraft}

SOCIALDEMOKRATERNA

^{Håller inte alls med}

Kommunerna ska fortsatt få bestämma om vindkraftsbyggen. Regeringen har lagt fram ett vindkraftspaket för att snabba upp utbyggnaden av billig och grön el i Sverige samtidigt som det kommunala vetot, rätten att säga ja eller nej till vindkraftsprojekt, behålls.

_{Källa: Vår politik A till Ö: Vindkraft}

MILJÖPARTIET

^{Håller helt med}

Kommunerna ska fortsatt få bestämma var de vill ha vind­kraft. Men Miljöpartiet vill att det kommunala vetot i dess nuvarande form av­skaffas. Vetot ska reformeras, så att det blir tydligare när och hur kommunerna får lov att säga nej. Vi vill skapa ordning och reda i processen, helt enkelt.

_{Källa: Programfördjupning förnybar energi, antagen av politiska ledningsgruppen 21 april 2020}

CENTERPARTIET

^{Lutar åt att inte hålla med}

Vi är öppna för att förtydliga det kommunala vetot. Ett sådant förslag måste dock inkludera nya ersättnings­former till markägare och till när­boende.

_{Källa: ”Regeringens vindkraftsförslag faller i riksdagen.” Artikel i Altinget, 20 april 2022}

LIBERALERNA

^{Håller inte alls med}

Vindkraften har nackdelen att den är ytkrävande. Det gör att den hamnar i konflikt med andra intressen. Därför måste det avgöras från fall till fall om etableringarna kan tillåtas.

_{Källa: Motion 2021/22:4665 av Jakob Olofsgård m.fl. (L), med anledning av prop. 2021/22:210 Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft}

KRISTDEMOKRATERNA

^{Håller inte alls med}

Värna den lokala demokratin med bibehållet kommunalt veto. Ge både kommuner liksom enskilda fastighetsägare incitament att bejaka vindkraft. Titta gärna på erfarenheter från Danmark och Finland.

_{Källa: Motion 2021/22:4661 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD), med anledning av prop. 2021/22:210 Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft}

MODERATERNA

^{Håller inte alls med}

Kommuners möjligheter att fatta beslut om vind­krafts­etableringar bör bevaras. Samtidigt behöver de alltför långdragna miljö­tillstånds­processer som i dag hämmar bland annat industrins om­ställning kortas. Detta gäller även ut­byggnaden av energi­systemet i stort. Det viktigaste för Sverige däremot är att vi börjar bygga mer planerbar el­produktion.

_{Källa: Motion 2021/22:4664 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M), med anledning av prop. 2021/22:210 Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft}

SVERIGEDEMOKRATERNA

^{Håller inte alls med}

Vindkraftverk påverkar omgivningen kraftigt eftersom de är både stora och högljudda. Sverige­demokraterna vill inte inskränka det kommunala självstyret och tycker att det är en självklarhet att låta kommun­invånarna själva få bestämma om etablering av vind­kraftverk i deras kommun.

_{Källa: Interpellation 2020/21:90 av Mattias Bäckström Johansson (SD), Det kommunala vetot}

Frågorna är framtagna till Aftonbladets valkompass. Texterna är sammanställda och granskade av statsvetare vid Göteborgs universitet.