”Söka hjälp är väldigt svårt för ett barn”

Våldsutsatta barn räknas inte som brottsoffer

Uppdaterad 2019-06-13 | Publicerad 2019-06-12

Barn som bevittnar våld i nära relationer räknas i dag inte som brottsoffer enligt brottsbalken. Ett nytt lagförslag är på gång som innebär att brottsbalken kan ändras, så att barn som bevittnar våld mot en närstående får ett starkare rättsligt skydd.

Barn som bevittnar våld i nära relationer räknas i dag inte som brottsoffer enligt brottsbalken. 

Detta trots att man vet att barn som ser, hör och känner till våld mellan närstående, kan skadas i lika hög grad som vid fysisk misshandel.

Ett nytt lagförslag är på gång som innebär att brottsbalken kan ändras, så att barn som bevittnar våld mot en närstående får ett starkare rättsligt skydd. 

I dagarna lämnar regeringens utredare över sitt betänkande. 


Att som barn se eller höra våld i hemmet, vet man orsakar lika stor psykisk skada som hos de barn som själva blir slagna. 

– Omkring 50 procent av de förskolebarn som exponeras för våld vid upprepade tillfällen, utvecklar så pass allvarliga symptom att de behöver kvalificerad hjälp. Det räcker inte att de vuxna slutar bråka, säger Anna Norlén, psykolog och psykoterapeut med lång erfarenhet av arbete med våldsutsatta barn.

”Precis som med lagen mot aga 1979, är det nya lagförslaget en klar och tydlig signal från regeringen att det är ett brott att använda våld inför ett barn”, säger Anna Norlén, psykolog, psykoterapeut och medförfattare till boken ”Barn, unga och trauma”.

I Sverige bevittnar omkring 10 procent av alla barn våld mellan vuxna i hemmet. 

Små barn är extra skyddslösa, eftersom de är helt beroende av de närstående som utför våldet. 

– De söker skydd hos dem som brukar trösta, även om det är de som orsakar det som är skrämmande och farligt. Det är inget logiskt beslut. De har ingen annanstans att ta vägen, säger psykologen och psykoterapeuten Anna Norlén.

Små barn som bevittnar våld i hemmet kan på olika sätt visa att de farit illa, de kan få svårt med aptiten eller äta för mycket, sova dåligt och drömma mardrömmar. De kan också ha svårt att reglera känslor, kanske får utbrott eller blir väldigt klängiga, och det påverkar ofta deras förmåga att leka och lära, enligt Anna Norlén.

– I dag vet vi att leken är oerhört viktig för att barn ska kunna utvecklas. Motsatsen till lek är depression, säger hon. 

Våldsam hemmamiljö förkortar livet

Vidare får en del våldsutsatta barn svårt lita på vuxna och drar sig undan, medan andra reagerar med gränslöshet. 

– Det kan vara riskfyllt om man söker närhet och tröst och hos främmande personer som kanske inte är snälla och bra, säger Anna Norlén.

Lite äldre barn och unga vuxna som bevittnar våld mellan vuxna i nära relationer kan få koncentrationssvårigheter och ha svårt med inlärning. Det kan också ta sig uttryck som ångest och depressioner. 

– Vissa utvecklar så småningom olika sätt att påverka sitt mående som inte är gynnsamt, som att börja med droger, alkohol, självskadebeteende eller destruktiva relationer, säger Anna Norlén. 

Man vet också att både psykisk och fysisk ohälsa till följd av att man vuxit upp i en våldsam hemmiljö kan visa sig först i 30, 40, 50-årsåldern och ännu senare. 

– Studier har visat att hos barn som tidigt utsatts för olika svåra påfrestningar, senare kan utveckla sjukdomar och destruktivt beteende som kan förkorta livet med upp till 20 år, säger Anna Norlén. 

Bekräfta barnets berättelse

Hon menar att det behövs bättre kunskap och information, så att både föräldrar och de som jobbar nära barn verkligen förstår hur djupt våld i hemmet påverkar måendet – och hur man bemöter barn som blivit utsatta.

– Att söka hjälp är ofta väldigt svårt för ett barn. Man är kanske orolig för att föräldern ska hamna i fängelse, den som skadar och skrämmer är ju också någon man är beroende av och kanske älskar. 

Anna Norlén fortsätter:

– Barn kan berätta saker på ett sätt som de vuxna inte uppfattar är en signal på något allvarligt, och därför ställer de inte följdfrågor. 

Hon menar också att det är vanligt att vuxna som får barns berättelser om svårigheter i sitt knä har svårt att ta emot dem. Det är för jobbigt, man vet inte vad man ska göra, man vill inte förstöra relationen till föräldrarna ... 

– De flesta vuxna reagerar med att trösta. Man kanske säger: ”Alla vuxna bråkar ibland. Det går nog över. Kom så gör vi något roligt i stället”. När barnet inte får sin berättelse bekräftad, kan det börja ifrågasätta om det hemska verkligen har hänt.

Inte samma rättigheter

Anna Norlén uppmanar beslutsfattare att göra mer långsiktiga investeringar utanför mandatperioderna, utifrån den kunskap som finns om våld mot och inför barn. 

– Att lagstadga ger tydliga signaler som påverkar våra normer. Ett brott förstår alla att det är något som samhället inte tolererar, säger hon.

Det har gjorts vissa åtgärder tidigare i syfte att öka skyddet för barn som bevittnar våld i nära relationer, bland annat en reglering i Socialtjänstlagen 2013. Men det har inte inneburit att barnen fått samma rättigheter som andra brottsoffer, enligt Åsa Landberg, sakkunnig vid Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

– Dessa barn diskrimineras gentemot andra barn som utsatts för våld. Nu har vi en halvlösning där brottsoffren inte tilldelas något juridiskt ombud. 

Åsa Landberg, sakkunnig vid Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Åsa Landberg fortsätter:

– I dag kan barnet inte heller höras som vittne utan att båda vårdnadshavarna godkänner det. Det krävs att det finns en beskrivning av en upplevelse av våld, och om man inte kan höra barnet blir det svårt att få brottsskadeersättning.

Myrra Franzén, projektledare för barnrättsinitiativet Se Barnen samt jurist, är positiv till att regeringen nu visar en tydlig förståelse för att barn som bevittnar våld kan fara lika illa som barn som blir slagna:

– Många har sedan 1990-talet försökt lyfta frågan om den oerhörda utsatthet dessa barn lever i, men först i dag, trettio år senare, har frågan om straffbarhet på riktigt hamnat på lagstiftarens bord. Vi är väldigt glada att frågan nu tas på allvar.

Källor: Se Barnen, Barnafrid, Helsingborgs Dagblad 2018-06-14, Sveriges riksdag Kommittédirektiv 2018:48, ”Barn, unga och trauma” Natur & Kultur 2019.

HIT KAN DU VÄNDA DIG

Är du minderårig och ser, hör eller upplever våld i hemmet? Våga bryta tystnaden, det finns hjälp och stöd att få. 

Brottsofferjouren
Brottsofferjouren kan du ringa till om du har varit med om ett brott, blivit vittne till ett brott eller känner någon som har blivit utsatt för ett brott, för att få stöd. Här kan du som är ung läsa mer: www.ungaboj.se/

Telefonnummer: 0200-21 20 19

BRIS (Barnens Rätt i Samhället)
Till BRIS kan du vända dig utan att berätta vad du heter eller var du bor. Telefonnummer: 116 111. Du kan också chatta och mejla BRIS via hemsidan: bris.se

BUP (Barn- och Ungdomspsykiatrin)
Alla på BUP har tystnadsplikt, men det finns undantag. Om man inte vill att ens föräldrar ska veta att man pratar med BUP ska man säga det så fort som möjligt.

BUP finns i hela Sverige. Här hittar du ditt närmaste BUP: bup.se/sv/Barn/

Polisen

Om en vuxen i familjen har gjort ett barn illa, vill polisen prata med barnet utan att de vuxna i familjen är med. Man kan be någon man känner förtroende för hjälpa en att ringa, men man kan också ringa själv och berätta vad som hänt. 

Telefonnummer: 114 14. Om det är akut fara ringer du 112.

Tjejjouren.se

På Tjejjouren.se hittar du Sveriges alla tjej-, trans- och ungdomsjourer. Med dem kan du chatta, mejla och ringa till helt anonymt. Här hittar du din närmaste tjej-, ungdoms- och transjour: tjejjouren.se/kontakta-jour.

UMO

UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. Här finns information och kontaktuppgifter till fler bra ställen dit du kan vända dig om du upplever våld i hemmet.

www.umo.se/familj/vald-och-orattvisor-i-familjen/

www.umo.se/att-ta-hjalp/hit-kan-du-ringa-maila-eller-chatta/hjalp-om-du-har-problem-i-familjen/

Skolsköterska, skolkurator eller skolpsykolog
De är alla vana vid att prata med barn och unga som bär på jobbiga saker. Tillsammans kan ni prata om vad som ska hända nu, när du äntligen har vågat berätta.  

Någon snäll och bra vuxen
Ibland kan första steget vara att våga prata med någon du känner förtroende för i din närhet. Kanske en lärare, tränare eller kompisens förälder? 

Socialtjänsten
Socialtjänsten finns i alla kommuner. De som jobbar där försöker hjälpa barn och unga som inte har det bra hemma att få det bättre. Man kan också ringa dit om man tror det finns risk att någon annan far illa.

Här hittar du kontaktuppgifter till alla Socialtjänster i hela Sverige: skl.se/tjanster/kommunerlandsting/adressuppgifterkommuner.1246.html

Om du vill läsa mer om vad som egentligen är ett brott, vad som händer om man anmäler ett brott, och vilka rättigheter du har, kan du gå in på hemsidan www.jagvillveta.se/