Våldet har eskalerat – kommunen tvingades stänga skola

Uppdaterad 2022-01-10 | Publicerad 2022-01-09

LINKÖPING. Staden plågas av gängvåldet. Fem döda i 13 skjutningar förra året.

Nu försöker Linköping med alla medel hantera situationen som lett till att det dödliga våldet eskalerat.

– Det fanns inte så mycket att välja på, säger kommunalrådet Niklas Borg (M).

Linköping är en stad som städer är mest. Folk väntar på bussar. Jobbar med det vanliga. Går i skolan.

Likt de flesta städer har Linköping också gängkriminalitet, barn som rekryteras till springpojkar i narkotikakriget och dödskjutningar. Fem stycken förra året.

Skjutningarna kopplas till kriminella nätverk i flera områden. Stadsdelen Skäggetorp med 10 000 invånare pekas ut som mest utsatt.

Där har kommunen tvingats stänga högstadieskolan.

– Det var inget jätteroligt beslut att fatta men det var helt nödvändigt, säger kommunalrådet Niklas Borg (M).

”Fanns inget att välja på”

Eleverna från Skäggetorp har med start förra terminen spridits ut till andra skolor i stan. Det är ett av många försök att bryta segregationen som leder till kriminaliteten.

I Skäggetorp är arbetslösheten runt 20 procent och medianinkomsten är ungefär två tredjedelar av genomsnittet i Linköping.

Tre procent av eleverna på högstadiet i Skäggetorp hade svenska som modersmål och det talades 27 olika språk på skolan. Hälften av eleverna kom till Sverige efter 2015 och hälften av elevernas föräldrar saknade gymnasieutbildning, skriver Corren.

Skäggetorp är ett klassiskt miljonprojekt och definieras som socioekonomiskt utsatt.

Att skolan stängts beskrivs av kommunalrådet Niklas Borg (M) som ett medvetet politiskt beslut.

– Det det handlar om är att det knappt var någon som hade svenska som modersmål och trots att det var den skola som hade överlägset mest resurser i Linköping så kunde man inte ge barnen rätt möjligheter att klara utbildningen, säger Niklas Borg (M).

Kommunalrådet Niklas Borg (M).

Vad baserade ni det beslutet på?

– Vi tyckte att det inte fanns så mycket att välja på. Vi såg att vi inte klarade av att ge barnen den utbildning som de behöver och förtjänar för att kunna lyckas i livet, säger kommunalrådet Niklas Borg (M).

Huruvida stängningen av skolan fått någon effekt menar Borg är för tidigt att säga efter bara en termin.

Nedläggningen är relativt unik i sitt slag och forskare från Örebro universitet kommer att följa flytten av eleverna. En tidigare studie av 100 skolnedläggningar har samtidigt visat att nedläggning och flytt av elever varken haft positiv eller negativ effekt på elevernas skolresultat.

Dock är Skäggetorpskolan svår att jämföra med andra skolor. Endast en tredjedel av eleverna som gick ut nian hade gymnasiebehörighet.

Farligt att åka till andra områden

Att eleverna i Skäggetorp nu behöver åka till andra delar av stan för att gå i skolan kommer dock med andra utmaningar.

– När jag är i andra områden är jag otrygg men inte här. I Berga kan de skrika hora efter en, säger en tonårstjej från Skäggetorp.

Gängkonflikten i Linköping är geografisk och har länge pågått mellan två grupper och två stadsdelar. Bergagänget i Berga och X-team som är en del av Bandidos i Skäggetorp.

Det har resulterat i att ungdomar blir låsta i sina områden. Även för de som inte är med i gängen kan det vara svårt att röra sig i andra delar av stan.

– De kriminella har koll på vem som bor var. Våra ungdomar blir stoppade när de åker till andra områden, säger Viktoria Wisén, verksamhetschef på fritidsverksamheten UngPuls som finns i områdena Skäggetorp, Berga och Ryd.

– Det ser jag som den största utmaningen i Linköping. Ungdomarna blir ännu mer segregerade då de inte kan åka mellan områden, säger Viktoria Wisén.

Viktoria Wisén, verksamhetschef på fritidsverksamheten UngPuls.

Gängen finns i skolan

Efter den senaste tidens utveckling har stora resurser satsats för att tackla gängkriminaliteten i Sverige.

I Linköping ska socialtjänsten öppna lokala kontor i de utsatta områdena. Avhoppargruppen har fått statliga medel och har anställt fler personer. Kommunen har ökat antalet fältare i sina områdesteam från 6 till 20.

– Vi ser att medlemmar i de här kriminella nätverken ger sig ut i skolor och försöker rekrytera nya medlemmar, nya ungdomar och nya barn, säger lokalpolisområdeschef Ann-Christine Rehnström.

– Det är det som vår samverkan med kommun och socialtjänst hoppas motverka. Jag tror på att arbeta förebyggande. Är det en ständig påfyllnad av nya in i nätverken blir vårat arbete nästan omöjligt, säger Ann-Christine Rehnström.

Men på polisiär nivå finns det mer att önska, det menar både kommunalrådet Niklas Borg (M) och lokalpolisområdeschef Ann-Christine Rehnström.

– Det finns inga quick fixes men vi behöver bland annat bli fler poliser, säger Ann-Christine Rehnström.

– Jag är ganska besviken på polisen nationellt över att man inte prioriterar Linköping hårdare utifrån den extrema situationen som vi är i, säger Niklas Borg (M).

Flera ungdomar i Skäggetorp tycker att insatserna har fel fokus.

”Vi blir smutskastade”

Samtidigt menar flera ungdomar som Aftonbladet träffar i Skäggetorp att de trivs bra där de bor och tycker det är jobbigt att tvingas flytta till andra skolor.

De tycker att insatserna har fel fokus och säger att gängkriminaliteten skulle kunna stoppas snabbare om myndigheterna hade brytt sig mer om studenterna och medelklassen som köper narkotika.

Enligt uppgifter till Aftonbladet handlar gängkonflikten i Linköping till stor del om narkotikahandeln och särskilt om tillgången till studenterna vid universitetet som är en stor marknad.

– De har målat upp att det är vårat område som är kriminellt, inte personerna. Det finns folk som bor i värsta villorna som är kriminella men ingen misstänker dem för dem är från de fina områdena, säger en Skäggetorpsbo i 15-årsåldern som vill vara anonym.

– Men det är vi som blir smutskastade och får stå ut med att det är skjutningar.

ANNONS

LÄS VIDARE