Ett år sedan talibanerna tog över – kvinnor och barn lider mest
Publicerad 2022-08-15
USA gick in i Afghanistan som ett svar på 11 september-attackerna hösten 2001.
20 år senare, den 15 augusti 2021, utspelade sig kaotiska scener när västmakterna kvickt drog sig ur landet och bilder på desperata afghaner som försökte fly kablades ut.
– Vi vet inte vad som kommer hända. Regeringen meddelade först igår att det kommer vara en nationell helgdag, säger Samantha Mort, kommunikationschef för Unicef i Afghanistan.
Talibanerna härskade i Afghanistan från 1996 till 2001.
Efter att USA:s militär gått in i landet som ett svar på 11 september-attackerna påbörjades ett arbete för att demokratisera landet och bygga upp Afghanistans egna armé.
Det misslyckades.
USA:s förre president, Donald Trump, ingick 2020 ett avtal med talibanerna om att Nato-styrkorna skulle lämna landet gentemot garantier om att Afghanistan skulle motarbeta terrorism.
USA investerade under 20 år stora pengar på att modernisera den afghanska armén för att den skulle lyckas hålla stången mot talibanerna när västmakterna väl lämnade landet.
Istället bjöd den afghanska armén knappt på något motstånd alls när talibanerna trängde sig in i huvudstaden Kabul i augusti förra året.
Misogynt styre
Oron var stor för vad det skulle innebära för flickors och kvinnors rättigheter när talibanerna kom till makten – och som enda land i världen förbjuder de nu flickor från att gå i gymnasiet. Det har gjort att flickor heller inte kan påbörja universitetsstudier eller ha arbetslivsambitioner.
– Inget land kan klara sig om bara halva befolkningen tillåts utvecklas, säger Samantha Mort.
Hon påpekar att afghanska flickors och kvinnors rättigheter egentligen aldrig varit bra, inte heller under den USA-stödda regeringen som flydde landet för ett år sedan.
Enligt en ny analys av Unicef går Afghanistan miste om över 50 miljarder kronor per år då flickor och kvinnor inte tillåts studera och jobba inom många sektorer.
Under lördagen protesterade ett fyrtiotal afghanska kvinnor mot talibanernas misogyna styre, varefter de skingrades av talibaner som sköt i luften.
Barnäktenskap och mental ohälsa
Talibanstyret har lovat att flickor ska få återvända till gymnasiet, men sagt att det kan ske först när ”tidpunkten och omständigheterna är de rätta”.
– Svaren på frågorna om vilka omständigheter som behöver ändras på brukar ändå bemötas med tystnad, säger Samantha Mort.
Att flickor inte har rätt till gymnasieutbildning betyder enligt henne att risken för barnäktenskap, mental ohälsa och utnyttjande av flickor ökar.
– Vi fortsätter förespråka kvinnors rätt till gymnasieutbildning, för det här påverkar över en miljon flickor mellan sjunde och tolfte klass, säger Samantha Mort.
Men enligt henne finns det undantag. I några regioner tillåter guvernörerna fortsatt flickor få en gymnasieutbildning, men de flesta afghanska kvinnor stoppas tills vidare.
Därutöver får kvinnor enligt nuvarande regler inte resa längre än 72 kilometer utan manligt sällskap, och måste ständigt bära hijab.
”Barn behöver akut hjälp”
Under de senaste månaderna har det mesta handlat om Ukraina och kriget som rasar där. Samantha Mort tycker att andra kriser glömts bort då mycket stöd och uppmärksamhet istället riktats mot östra Europa och flyktingströmmarna därifrån.
– Det är bra för Ukraina, men det riskerar att förvärra situationen för miljontals barn runtom i världen, bland annat i Afghanistan, säger Samantha Mort.
Trots att livet i Afghanistan blivit sämre på många sätt finns det vissa ljuspunkter: Kriget är slut och kriminaliteten har minskat under talibanstyret.
Dessutom har Unicef och andra hjälporganisationer nu fått tillgång till områden de tidigare inte kunnat nå. I dessa områden finns det barn som aldrig gått i skolan eller blivit vaccinerade.
– 24 miljoner människor behöver akut hjälp och 13 miljoner av dem är barn, avslutar Samantha Mort.
