Carina, 60, såg mystisk bil samma natt som Helena försvann

Cyklade hem samma väg

Publicerad 2021-08-25

MARIESTAD. Spåren efter försvunna Helena Andersson slutade vid en cykelväg.

På samma cykelväg, samma natt, såg Carina Karlsson en parkerad vit bil. Något som hon aldrig kunnat glömma.

– Hade det varit i dag hade man ju tagit en bild med mobilen. Eller slitit upp dörren, säger hon.

Det var natten den 14 juni 1992 som då 22-åriga Helena Andersson försvann spårlöst på väg hem från Stadshotellet i Mariestad.

Intill en cykelväg, alldeles i närheten av Helenas hem, hittades senare två ringar och ett par skor som tillhörde henne.

Men där slutar spåren.

På samma cykelväg cyklade Carina Karlsson, 60, då 31 år, hem efter en grillfest tillsammans med en manlig bekant.

– Jag bodde bara en bit bort och när vi var på väg hem så såg vi hur en bil hade parkerat på cykelvägen, vilket vi båda tyckte var jättekonstigt.

Hade tonade rutor

Carina berättar hur hon och vännen tvingades kliva av cyklarna och leda dem förbi bilen, som hon säger var vit.

– Klockan var närmare halv fyra på morgonen och allt var jättetyst. Bilen hade tonade rutor så det gick inte att se in men vi reagerade på att den stod där.

Morgonen därpå när Carina och hennes bekant cyklade ner till närliggande Ekuddenbadet så var bilen borta.

Efteråt har Carina tänkt mycket på händelsen, som hon även har berättat om för polisen.

– Hade det varit i dag hade man ju tagit en bild med mobilen men så tänkte man ju inte då. Eller kanske slitit upp dörren.

Carina Karlsson, 60, såg den mystiska bilen på cykelvägen natten då Helena försvann.

Såg också bilen

Carina säger att hon efter händelsen fick åka runt i Mariestad tillsammans med polisen i hopp om att hitta bilen.

– Men det gjorde vi inte.

I radiodokumentären ”Fallet Helena” framkommer hur även två killar ungefär en timme tidigare samma natt såg en ljus bil passera på samma cykelväg.

Någon ägare till bilen har aldrig gett sig till känna.

Carina berättar att hon kände till Helena Andersson även innan hon försvann.

– Hon var så gullig och trevlig. Hon skulle komma och arbeta med oss på sjukhuset på måndagen. Men hon kom ju aldrig.

Satt djupa spår

För Mariestad har försvinnandet och ovissheten om vad som hänt Helena satt djupa spår, menar Carina.

– Hela Mariestad hamnade i chock. Det var fruktansvärt. Vi bor i en liten stad där nästan alla känner alla. På den tiden var Stadshotellet det stället man gick till. Hade jag varit där den kvällen hade jag gått samma väg hem som Helena.

Att en man i 60-årsåldern nu har gripits, skäligen misstänkt för mord, hoppas Carina kan leda till ett uppklarande.

– I mitt hjärta hoppas jag det. Det gör jag verkligen. För hela hennes familj och för oss alla i Mariestad. För oss har hoppet alltid funnits där, om ett avslut.

Dykare i sökandet efter Helena efter att hon försvann den 14 juni 1992.