Föreslår lag mot hedersbrott: "Måste bekämpas"

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: MARKO SÄÄVÄLÄ/TT
"Det är ytterligare ett verktyg för åklagare och polis när de ska utreda de här brotten", säger justitieminister Morgan Johansson.

En ny lag om särskilt hedersbrott bör införas i Sverige, enligt regeringens utredare. Signalvärdet betonas, och justitieminister Morgan Johansson är positiv.

– Det är ytterligare ett verktyg för åklagare och polis när de ska utreda de här brotten, och som enligt min bedömning kommer att leda till strängare påföljder i de här fallen, säger han.

Att brott med hedersmotiv ska få en egen brottsrubricering är en av punkterna i januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Petra Lundh, som även är riksåklagare, har haft lite drygt ett år på sig att komma fram till sina slutsatser sedan utredningen tillsattes förra sommaren.

När slutbetänkandet nu presenteras är slutsatsen tydlig: En ny lag behövs.

– Vi har sett att det här är ett stort problem och det finns också ett stort mörkertal. Många ungdomar, framför allt där en eller båda föräldrarna är födda utomlands, lever i någon form av hederskontext i dag. Det kan handla om allt ifrån utfrysning eller mobbning till våld eller rent av mord, säger Petra Lundh.

Hon betonar att det är en viktig markering.

– Det blir ett viktigt signalvärde att det inte är accepterat med hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige, säger Petra Lundh.

Upprepade gärningar

En tidigare statlig utredning om brott med hedersmotiv invände mot att införa ett särskilt hedersbrott. Bland annat pekades på problem med att avgränsa vilka gärningar som skulle omfattas och vilka personer som skulle kunna göra sig skyldiga till brottet.

Men Petra Lundh anser att man lyckats hitta ett förslag som rätat ut frågetecknen. Utredningen har tagit inspiration från de brott om kvinnofridskränkning och fridskränkning som redan finns, med skillnaden att gärningspersonen och brottsoffret inte behöver vara närstående.

Den nya brottstypen tar sikte på upprepade hedersrelaterade gärningar som riktar sig mot samma brottsoffer.

– Vi har tittat på vilka handlingar som typiskt kan ingå och det kan vara allt från våld till att man blir tvingad att göra vissa saker, exempelvis bära viss klädsel, inte får vara med på simundervisningen och så vidare. Lägger man ihop minst tre sådana här handlingar ska man kunna dömas för det nya hedersbrottet, säger Petra Lundh.

Straffskalan föreslås bli samma som för grov kvinnofridskränkning med ett minimistraff på nio månaders fängelse och ett maximistraff på sex års fängelse.

Justitieminister Morgan Johansson (S) konstaterar att lagstiftningen om kvinnofridskränkning var banbrytande för att få upp straffskalorna när det gäller mäns våld mot kvinnor.

– Här går man samma väg och jag hoppas att den här lagstiftningen skulle kunna bli lika banbrytande när det gäller den här typen av brott, säger han.

Stor maktlöshet

Redan har riksdagen beslutat om att hedersmotiv ska vara en särskild straffskärpningsgrund vid olika brott. Det räcker dock inte, anser Juno Blom, partisekreterare för Liberalerna. Hon har arbetat med frågan om hedersrelaterade brott under många år och har varit frustrerad över bristen på framsteg.

– Det som gjort mig mest förtvivlad är att höra den maktlöshet de här barnen känner, både gentemot de närstående som gör dem illa men också gentemot myndigheter som inte ser och förstår deras utsatthet. Därför tror jag att den här lagen är otroligt viktig, säger hon.

Förslaget ska nu skickas på remiss. Lagen föreslås sedan träda i kraft den 1 januari 2022.

Enligt Petra Lundh väntas den nya lagen leda till omkring 30 nya fall i domstol under första året. Det beräknas kosta 17 miljoner kronor för kriminalvården, samt ytterligare mindre kostnader för domstolarna och avseende rättsliga biträden.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN