Extremvärme i Arktis – miljontals hektar brinner i Sibirien
Publicerad 2020-06-28
Arktis brinner.
Efter veckans värmerekord ökar skogsbränderna kraftigt.
I Sibirien brinner över en miljon hektar på områden som räddningstjänsten inte kan nå, enligt AP.
Precis innanför polcirkeln, i avlägsna Sibirien ligger den ryska staden Verkhoyanksk, med omkring 1 300 invånare.
I veckan har man nu uppmätt en ny rekordtemperatur på hela 38 grader.
Området har extrema temperaturförändringarna, med genomsnittliga maximala temperaturer som sjunker till −42 grader i januari och stiger till 20 grader i juni.
– År efter år bräcks temperaturrekord runt om i världen, men Arktis värms snabbare än någon annanstans på jorden, säger Dr Dann Mitchell, docent i atomvetenskap vid Universitetet i Bristol till BBC News.
Höga marktemperaturer orsakar skogsbränder
Men det är inte bara temperaturen i luften som stiger – utan även marktemperaturen. När det är torrt, så blir det torrare i marken i flera lager, vilket också ökar risken för skogsbränder.
De mycket höga temperaturerna de senaste veckorna har att göra med en högtryckssituation som pågått under en längre tid.
Det har gjort att varm luft kunnat strömma upp mot östra Sibirien. Den typen av väder, med höga temperaturer och som regel lite nederbörd – leder lett till uttorkning och förstärkt uppvärmning.
I samband med högtrycket över Sibirien rapporterade Rysslands byrå för skogsbranschhantering under lördagen att 1,15 miljoner hektar brinner i Sibiren – på områden som inte nås av brandmän, skriver AP.
Nya bilder från Copernicus, som är EU’s jordobservations- och jordövervakningsprogram, visar att marktemperaturen i områden runt polcirkeln uppnått temperaturer på upp emot 45 grader.
Klimatforskare frågar sig om den här typen av väder blir vanligare i samband med den globala uppvärmningen.
– Den globala uppvärmningen orsakas främst av ökade halter av växthusgaser i atmosfären. Att det blir extra stor uppvärmning i Arktis beror på att snö och is minskar i utbredning, vilket ger en kortare och mildare vinter och en längre sommar, säger Erik Kjellström, klimatforskare på SMHI.
– Det skulle innebära en förstärkt uppvärmning i de regionernas som påverkas och att förutsättningarna för extrem sommarvärme och torka ökar.
En del vetenskapliga studier pekar på att det kan vara så, trots att forskningsresultaten inte är helt samstämmiga.
Inom en del arktiska områden finns så kallad permafrost. Kjellström förklarar att det är där delar av marksiktet alltid är fruset. Även sommartid.
– När temperaturen i marken stiger kan det inom vissa arktiska områden påverka permafrosten, säger han.
Dessa områden består i regel av stora mängder inlagrat organiskt kol. Men vad får temperaturhöjningarna som påverkar permafrosten för påverkan på vårt klimat?
– Tinar marken kan denna kol frigöras. Det görs i form av bland annat metan, vilket i sig är en mycket kraftfull växthusgas. Stora mängder frisläppt metan bidrar till en förstärkning av den globala uppvärmningen. Metanet kan finnas kvar i atmosfären i ett antal år eller något decennium innan det så småningom omvandlas till koldioxid, säger Erik Kjellström.
Detta innebär alltså att uppvärmningen troligtvis blir kraftigare, men enligt Kjellström finns det stora frågetecken kring hur mycket.
Hur påverkas vi människor och livet på jorden?
– Utöver den allmänna globala uppvärmningen kan man förstås peka på att den kraftiga uppvärmningen i Arktis får lokala konsekvenser för ekosystem, jord- och skogsbruk, infrastruktur med mera.
PODD Trenden: Vanligare med extremvärme på sommaren
Det är en rejäl värmebölja i Sverige just nu och på sina håll kan det bli över 33 grader. Hur ska vi se på den här värmeböljan, hur vanliga är de här temperaturerna och kan vi redan nu se hur resten av sommaren kommer att bli?
Det här pratar vi om i det här avsnittet av Aftonbladet Daily.
Gäst är Mikael Sjöstrand, meteorolog på Klart, programledare Jenny Ågren.