”För fisket i Halland är det dödsstöten”

Till och med när de placeras långt ute till havs möter vindkraftverken stort motstånd.

– Det är inte rimligt att lösa Sveriges energiproblem genom att slå ihjäl fiskenäringen, dundrar Tommy Lang medan måsarna skriker och fiskebåt efter fiskebåt lossar sin last av havskräftor i Träslövsläges hamn.

Dimman ligger så tät denna morgon att havet utanför hamnens vågbrytare inte är synligt. Men dryga två mil ut från Falkenberg och Varberg ska två vindkraftsparker byggas med 350 meter höga vindsnurror. Kattegatt Syd och Galene/Galatea fick regeringens klartecken i förra veckan.

Tillsammans kommer de att producera mer el än ett kärnkraftverk. Därmed blir de en viktig kugge i att förse södra Sverige med mer el för att klara elektrifieringen som krävs för att i sin tur ro i land med klimatomställningen.

Alla är eniga om att Sverige måste producera mer energi men som vanligt är det många konkurrerande intressen som står emot varandra. Inte ens när vindkraften uppförs långt ut till havs tycker alla att det är en bra idé.

– För fisket i Halland är det dödsstöten om de här vindkraftparkerna blir verklighet, slår Tommy Lang fast.

Han är ordförande i Havs- och kustfiskarnas producentorganisation och har suttit med i otaliga samråd kring byggande av vindkraft till havs.

– Min erfarenhet är att det är oerhört svårt att få beslutsfattarna att lyssna när vi försöker förklara vilka konsekvenser havsbaserad vindkraft har för fisket, säger han medan vi står nedanför en av de största fisketrålarna i hamnen.

Runtomkring oss är det febril aktivitet. Lådor med havskräftor staplas på varandra och körs in till de intilliggande kylrummen. De välgödda måsarna följer nyfiket varje rörelse.

Liv och död

Bröderna Henrik och Johan Karlsson har precis lagt till efter ett tolvtimmars nattpass ute på havet. De beskriver fångsten som hyfsat god, cirka 400 kilo havskräftor.

– Det är i stort sett det enda som finns att fiska härute sedan torsken försvann för ett antal år sedan, berättar Henrik.

För honom och de övriga fiskarna längs Hallandskusten är vindkraftverk till havs en fråga om liv och död.

– Risken är stor att vi inte kan fortsätta fisket överhuvudtaget. Vindkraftverken kommer att uppta ett väldigt stort område precis där vi brukar fiska.

Även om de står med mellan 700 meter och 1,5 kilometers avstånd blir det svårt och riskfyllt att tråla mellan verken. 

– Trålen är 85 meter som bredast och 300 meter lång. Det är inget man bara svänger runt med. Försäkringsbolagen har också rest invändningar.

Tommy Lang fyller i:

– Fiske är ingen billig sysselsättning. Det krävs en viss omsättning för att få det att gå runt. Om några av båtarna här tvingas sluta innebär det ökade kostnader för övriga när det gäller servicen runtomkring, som kylanläggningar. Lönsamheten hotas.

”Chockad”

För Tommy Lang kom regeringens beslut att säga ja till vindkraftparkerna som en överraskning.

– Jag blev närmast chockad över att det gick så snabbt, säger han medan några måsar högljutt bråkar om ett byte.

– Allt är ett enda stort gigantiskt experiment. Ingen har en aning om hur fisket eller livet på havsbotten kommer att påverkas. Det finns nästan inga utredningar överhuvudtaget. Vi vill att regeringen backar och gör en ordentlig konsekvensanalys.

Han slår bekymrat ut med händerna.

– Det är också en beredskapsfråga. Vad händer med Sveriges matförsörjning om vi slår ut fiskenäringen? Blir det krig behövs de här båtarna för matförsörjningen.

Men, undrar jag, hur ska man lösa Sveriges energibehov om alla bara säger nej till vindkraften?

Svaret från Tommy Lang kommer snabbt.

– Det finns andra, bättre platser att bygga havsbaserad vindkraft på. Varför inte utanför Stockholm på platser där mycket av havsbotten är död.

Innan vi skiljs avslöjar Lang att hans organisation tänker överklaga regeringens beslut.

”Inga hänsyn till utseende”

– Yrkesfisket är klassat som riksintresse precis där vindkraftverken ska uppföras. Enligt miljöbalkens kapitel 3, paragraf fem ska fisket skyddas mot åtgärder som försvårar verksamheten.

För ett ögonblick tänds ett hopp i hans ögon. Kanske finns det en chans att projektet stoppas.

Vi kör några mil söderut till Heberg utanför Falkenberg. I slutet av en smal landsväg, precis vid havet bor Hans Johansson sedan snart 20 år tillbaka. När vi sitter i hans trivsamma vardagsrum och pratar för att undkomma regnet breder en lång strand och havet ut sig bortanför de långsmala fönstren.

Hans Johansson är ordförande i föreningen Rädda Hallandskusten som länge motsatt sig vindkraft både på land och till havs.

– Tidigare var det mest av visuella skäl, berättar han. Vindkraftparkerna förfular landskapet.

Med den havsbaserade vindkraften har inriktningen förändrats.

Nu ser man mer till det hot vindkraften utgör för fågellivet och livet i havsdjupen.

– Vi har insett att Mark- och miljödomstolen inte tar hänsyn till det visuella. Men i fallet med vindkraftparkerna Kattegatt Syd och Galatea/Galene påverkas fågellivet negativt. Mellersta Kattegatt är globalt sett ett mycket viktigt område för sjöfågel.

Synliga från land

Men Hans Johansson ser även stora risker för påverkan under vattenytan.

– Bullret från bygget och driften av vindkraftverken riskerar att slå ut tumlarna. De är väldigt känsliga för buller och fotplantingen hotas. Man brukar säga att en döv tumlare är en död tumlare.

Vindkraftverken kommer inte vara synliga från Hans Johanssons fönster. Men tar vi en promenad ner till stranden och upp på en hög kulle. Regnet har nästan upphört. Hans Johansson pekar med handen mot horisonten i nordväst.

– Därute kommer de totalt över hundra vindkraftverken att vara klart synliga trots att de ligger mer än 20 kilometer ut, säger han.

Samtidigt är han glad att de hamnar så långt bort.

Han konstaterar med viss stolthet i rösten att Rädda Hallandskusten har överklagat varenda etablering av vindkraft i Halland som Vattenfall eller bolaget Ox2 ansökt om.

– Vi lyckades stoppa en annan vindpark som skulle ligga betydligt närmare kusten, bara sju kilometer ut. Vi ansåg att bullret skulle störa torskens lek och fick medhåll av Mark- och miljödomstolen.

Den vindkraftparken fick till slut ja men villkoren var så hårda att bygget aldrig blev av, konstaterar Hans Johansson nöjt.

Men hur har han då tänkt sig att Sveriges energibehov ska kunna lösas?

Inget veto

Med samma motiv som vi får höra från så många andra. Bygg gärna havsbaserad vindkraft men gör det någon annanstans.

– Det här är ett väldigt känsligt område och därför olämpligt, säger Johansson.

Han tycker att diskussionen om energiförsörjningen är alldeles för polariserad.

– Bygger man så mycket havsbaserad vindkraft som nu är på gång i södra Sverige blir energiförsörjningen inte stabil. Vindkraften är alldeles för väderberoende. Då behövs mer kärnkraft för att elnätet ska klara av all vindkraft. Vattenkraften räcker inte till. Det är en svår avvägning men vi behöver nog göra båda sakerna samtidigt. Plus energieffektivisera.

Eftersom de två vindkraftparkerna ligger i Sveriges ekonomiska zon kan kommunerna inte stoppa dem genom att lägga in sitt veto. Men båda har fått yttra sig och grannkommunerna Falkenberg och Varberg gör helt olika bedömningar.

Moderata kommunalrådet Ann-Charlotte Stenkil i Varberg säger nej till Galene/Galatea.

– Vi förstår precis som alla andra att det behövs mer energi i Sverige. Både baskraft och vindkraft. Vi tycker att vi redan drar vårt strå till stacken genom kärnkraftverket Ringhals som producerar mycket av Sveriges el. Där har man också dragit igång en utredning om att bygga nya små modulära kärnkraftverk, SMR.

”Liten miljöpåverkan”

Hon är rädd att vindkraftparken skulle slå mot turiststaden Varberg även om det bara rör sig om 21 kraftverk.

– Turismen är en av våra största näringar och vindkraftparken kommer att vara mycket väl synlig från land. Det är ingen höjdare. Dessutom är vi oroliga för att fiskenäringen ska drabbas hårt. Vi har visserligen inget veto men vi har framfört våra synpunkter.

Hos socialdemokratiska kommunalrådet Per Svensson i Falkenberg är tongångarna annorlunda. Han kommer småspringande i ljusblå skjorta från ett sammanträde för att svara på några frågor i entrén i Stadshuset.

– Jag har varit tvungen att ompröva min inställning till vindkraften, säger han. Vi har ett enormt energibehov för ett växande näringsliv. Vi behöver el. Havsbaserad vindkraft är ett av de bästa energislagen som går snabbast att bygga.

Kattegatt Syd tycker han är ett av de bättre projekten som kommunen haft att ta ställning till.

– Människoras boendemiljö påverkas väldigt lite. Värdet av energiproduktionen är större än skadorna på miljön. Men efter den här parken blir det stopp. Då var vi tagit vårt ansvar för landets energiförsörjning.

Frågan är hur många andra kommuner som resonerar på samma sätt.