Riksdagen klubbar igenom spionlag
Publicerad 2022-11-16
Den kritiserade ”spionlagen” klubbas igenom i riksdagen.
Flera mediehus har varnat för att grundlagsändringen kan hota demokratin.
– Det här innebär att en suspekt figur som president Erdogan får ett visst inflytande över svenska medier, säger Publicistklubbens ordförande Robert Aschberg.
På onsdagseftermiddagen röstade riksdagen ja till de kontroversiella grundlagsändringarna om utlandsspioneri.
Lagändringarna innebär att journalister som granskar internationella förhållanden kan åtalas för brott.
Rent formellt är det brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete som nu införs i brottsbalken.
V och MP röstade emot
Lagändringen får stöd av samtliga riksdagspartier utom V och MP, som ville att den skulle skjutas upp ett år för att kunna ses över.
– Det är verkligen problematiskt. Man säger ju att en det finns en försvarlighet inbyggd i den här lagen men Säpo har ju befogenheter att använda sig av hemliga tvångsmedel och det kan göra att visselblåsare inte vågar prata med journalister, har KU-ledamoten Jessica Wetterling (V) tidigare sagt till Aftonbladet.
En grundlagsändring kan träda i kraft först efter två omröstningar med ett riksdagsval emellan. Liberalerna röstade nej till lagen i våras. Nu svängde de i sista stund. Miljöpartiet i sin tur röstade ja till lagen i våras, men svängde nu även dem.
Kritiserad av mediehus
Grundlagsändringen har i sluttampen blivit mycket omdebatterad. Flera medieföretag har kallat den ”ett hot mot yttrandefriheten och demokratin”
Lagändringen skulle kunna innebära Säpo-utredning, hemliga tvångsmedel och upp till fyra års fängelse för journalister som publicerar uppgifter som skadar Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation.
Publicistklubbens ordförande Robert Aschberg är kritisk.
– Det är en ganska allvarlig inskränkning av tryck- och yttrandefriheten, säger han.
Han ger exempel på svenska publiceringar som troligen hade varit förbjudna med den nya lagen: till exempel Anders Kompass avslöjande om att FN-styrkor i Centralafrika förgrep sig på barn och Ekots avslöjande om Sveriges hemliga planer på en vapenfabrik i Saudiarabien.
– Det är uppenbart att det kommer att ha en hämmande effekt på journalistiken. Framförallt uppgiftslämnare kommer att fundera på, om man ser ett missförhållande, och det gäller inte bara militära sammanhang, alla kommer att tveka att komma med sådana uppgifter och avslöja oegentligheter och korruption, säger Aschberg.
