Författaren PO Enquist är död
Hyllade författaren blev 85 år gammal
Uppdaterad 2020-04-28 | Publicerad 2020-04-26
Den flerfaldigt prisbelönte författaren och dramatikern PO Enquist är död.
Det bekräftar familjen för Aftonbladet.
Enquist blev 85 år gammal.
Beskedet att Per Olov Enquist somnat in på lördagskvällen efter en längre tids sjukdom kom på söndagen.
Han sörjs närmast av hustrun Gunilla Thorgren, två barn och tre bonusbarn.
Under sina sista år kämpade PO Enquist med en vacklande hälsa.
Han hade hjärtfel, och 2016 drabbades han av en stroke.
Tappade ord
I en P1-intervju 2018 berättade han om sjukdomarna:
– Jag har varit rätt krasslig ett tag, jag har en massa cancerceller som åker omkring i magen och jag är opererad för en propp som de har tagit bort.
– En del av hjärnkapaciteten försvinner, man tappar alla ord och namn, man tappar verktygslådan.
Men någon dödsrädsla kände inte författaren.
– Min största skräck är att något ska slå mot skallen. Och jag ryser vid blotta tanken att ligga till last, sa han till Aftonbladet 2013.
Flerfaldigt prisbelönad
I ungdomsåren blev Enquist en av Sveriges främsta höjdhoppare när han gled över ribban 1,97 centimeter över marken. Men det är som författare och dramatiker som Per Olov Enquist har blivit mest känd och omtyckt.
Två gånger har Enquist belönats med Augustpriset, 1999 för Livläkarens besök och 2008 för Ett annat liv. Men den litterära debuten skedde redan 1961, med boken Kristallögat. Tre år senare fick han sitt genombrott med romanen Magnetisörens femte vinter som även har filmatiserats.
Internationellt slog Enquist igenom 1968 med Legionärerna som översattes till ett tiotal språk och belönades med Nordiska Rådets pris.
Beskrev uppväxten i Västerbotten
Med biografin Ett annat liv (2008) summerade PO Enquist sina livserfarenheter, med utgångspunkt i den religiösa uppfostran han fick i den lilla västerbottniska byn Hjoggböle.
I en intervju i samband med åttioårsfirandet beskriver han hur hans speciella barndom kan ha lett honom till skrivandet.
– Den var inte dramatisk som det varit om man växt upp på Söder med gängbråk eller en ondsint pappa. Den var fascinerande med snön och norrskenet. Det var ganska mycket Gud och melankoli. Inte alls dåligt för att bli författare, säger han i intervjun.
Allt det arbetsmaterial och alla de dagböcker som han samlat på sig genom åren hade han en osentimental inställning till.
– Det gäller att vara tillräckligt stark och klar för att kunna tända den sista brasan.
INTERVJU FRÅN 2014: ”Det gäller att orka tända sista