Max, 14, hade hjärninflammation – fick inte följa med ambulansen
Publicerad 2022-07-16
Max, 14, drabbades av kraftig huvudvärk, förvirring, talsvårigheter och synbortfall.
Trots det ville ambulanspersonalen inte ta med sig honom till sjukhuset.
– Det var väldigt traumatiskt och obehagligt. I efterhand har jag fått höra att det hade kunnat gå väldigt illa, säger Max.
Under sommarlovet 2020 vaknade Max Gullberg, som då var 12 år, ovanligt tidigt på morgonen och kände att något inte stod rätt till.
– Jag vaknade upp runt åttatiden, och jag brukar inte gå upp så tidigt när jag är ledig. Då hade jag lite huvudvärk och kände mig borta, så jag gick upp, tog en värktablett och gick och la mig igen, säger Max.
Därefter försämrades hans tillstånd snabbt.
– Det kom som värsta smällen. Jag blev väldigt förvirrad och huvudvärken blev värre och värre. Det här var hundra gånger värre än migrän, om inte mer. Det var som att någon slog med en hammare mot mitt huvud i flera timmar, fortsätter han.
Ville inte ta med honom till sjukhus
När Max bara blev sämre beslutade hans mamma Therese Gullberg om att ringa ambulans. I SOS alarms patientjournal framgår det att ambulansen anlände med högsta prioritet.
När de kom fram till familjens hem i Sollentuna utanför Stockholm var Max kraftigt förvirrad, hade synbortfall och svårt att prata.
– Han kunde inte säga var han hade ont utan pekade på olika ställen. Han hyperventilerade och fick panik flera gånger. Han uppfattade inte att det var ambulanspersonal, utan trodde att de var poliser. Jag upplevde honom som förvirrad, vilket jag också sa till ambulanssjuksköterskan. Men Max fick inte fram några svar på hennes frågor och då verkade hon bli irriterad, säger Therese.
I sitt förvirrade tillstånd slog Max till sin mamma och sjuksköterskan på händerna. Därefter gick han vinglande ut i köket.
– Jag sprang efter honom, samtidigt som personalen stod kvar utanför köket. Han hade svårt att se och jag hjälpte honom att sätta sig på en stol, som han höll på att ramla av flera gånger. När jag gick tillbaka till ambulanspersonalen sa de ”vi backar lite och väntar här”. Sedan frågade de om han hade ADHD eller autism. Han har inte det, men hade det spelat någon roll? Han ska oavsett ha rätt att få vård, säger Therese, och fortsätter:
– Max skulle sedan svälja en Alvedon. Han har svalt hela tabletter sedan han var fem år, men nu tuggade han sönder den, kastade sig över köksgolvet och spottade ut den i sopskåpet. Även vid denna händelse sa jag att han betedde sig konstigt och inte verkade förstå vad som hände, men det kändes som att de inte lyssnade på oss eller ville undersöka honom. Efter det sa de att de skulle lämna oss, fortsätter Therese.
Fick diagnosen hjärninflammation
När ambulanspersonalen hade åkt, utan att ta med sig Max, blev han snabbt sämre.
– Jag åkte med Max till vårdcentralen, vilket är fem minuter bort. Jag vågade inte längre vara själv med honom. En läkare kom in och tittade till honom och efter bara några minuter larmade hon en ambulans. Hon sa att han var tvungen att föras till akuten och att hon misstänkte att han hade hjärninflammation.
Den andra ambulanspersonalen tog snabbt med sig Max. På väg in till sjukhuset fick han domningar i ansiktet, samtidigt som huvudvärken tilltog och han blev okontaktbar.
Väl på sjukhuset togs han först in på barnakuten. Därefter blev han inlagd på barnneurologen i fem dygn.
Efter flera prover visade det sig att Max mycket riktigt hade hjärninflammation – en sjukdom som orsakas av ett virus. På 1177:s hemsida står det att symtomen på hjärnhinneinflammation och hjärninflammation är detsamma, och att man i båda fallen bör uppsöka vård genast.
Har flera men efter sjukdomen i dag
I dag mår Max bättre, men han har fortfarande men från inflammationen. I flera månader led han av hjärntrötthet och ljud- och ljusintryck upplevdes förstorade.
– Jag hade det väldigt tufft i skolan under en lång tid på grund av det här. Jag har svårare att läsa och mitt korttidsminne blev väldigt påverkat och det är inte längre vad det var innan, säger han.
Händelsen med ambulanspersonalen kommer han knappt ihåg.
– Jag var helt borta när de kom hem till oss. Jag var inte mig själv, kunde inte kontrollera det jag gjorde. Jag minns bara att jag var jätteorolig, men jag har flera minnesluckor. Det var väldigt traumatiskt och obehagligt. I efterhand har jag fått höra att det hade kunnat gå väldigt illa, säger Max.
Ivo konstaterar flera brister
Therese har anmält händelsen med ambulanspersonalen till Ivo, som har konstaterat flera brister.
Bland annat att sjuksköterskan som undersökte Max inte följde beslutsystemets prioritering vid bedömning av patientens behov.
Ivo konstaterar också att sjuksköterskan inte uppfyllde kraven i patientsäkerhetslagen på att ge Max sakkunnig och omsorgsfullvård, då hon bedömde hans tillstånd .
– Allt detta hade kunnat förhindras om personalen tagit mig och Max på allvar. Hade de tagit med Max till sjukhuset, hade hela situationen kunnat vara en lugn händelse, även om den var akut. Nu blev flera vårdinrättningar och ytterligare en ambulans inblandad, vilket orsakade enorm stress för många inblandade, framför allt för Max, säger Therese.
– Jag tycker det är allvarligt att de inte tog in honom första gången, särskilt när det handlar om en ung pojke. Tänk om fler råkar ut för samma sak? fortsätter hon.
”Har rutiner och riktlinjer som ska följas”
Torkel Kanfjäll, som är vårdchef på ambulansföretaget där sjuksköterskan jobbade, säger att han ser allvarligt på händelsen.
Däremot vill han inte kommentera det enskilda fallet närmare.
– Självklart är det jättetråkigt. Vi har läst igenom beslutet och har ingen annan syn än vad Ivo har. När händelseavvikelser sker gör vi en händelseanalys, vilket vi gjort i detta fall också. Vi har rutiner och riktlinjer som ska följas, säger Torkel Kanfjäll.