Friskoleledning olämplig – 270 elever drabbas

TT

Uppdaterad 2019-08-22 | Publicerad 2019-06-28

Skolinspektionen drar in tillståndet för Elma School AB som har en skola i södra Stockholm. Närmare 300 elever berörs. Arkivbild.

Ett skolbolag i Stockholm mister sitt tillstånd att driva skola. Ett annat skolbolag, i Hörby, riskerar att bli av med sitt tillstånd.

Det är första gången Skolinspektionens nya lämplighetsprövning lett till underkännande eller kritik av ägare och ledning.

Det bolag som inte längre får driva friskola heter Elma School AB och driver en grundskola i Rågsved i södra Stockholm med 272 elever.

Eleverna måste nu ställa in sig på att byta skola. Visserligen kan Skolinspektionens beslut överklagas, men beslutet gäller fram till att domstol prövat frågan.

Många år

Tillståndet dras tillbaka därför att bolaget inte uppfyller lämplighetskraven. Skolverksamheten har haft allvarliga brister under många år och det har även förekommit ekonomisk misskötsel, enligt Skolinspektionen. Detta har tagit sig uttryck i brister i undervisningen, anpassningar och stöd för eleverna och betygssättning.

Lämplighetsprövningen infördes vid årsskiftet och innebär att ägare och ledning som vill starta friskola eller utöka verksamheten granskas. Huvudmännen måste visa att de har kompetens och ekonomisk uthållighet för att driva skola. Tidigare har det endast varit själva skolverksamheten som granskats.

Ackumulerat

Hade Elma School granskats i en traditionell tillsyn hade verksamheten inte stoppats. Vid sådana tillfällen måste i regel skolhuvudmannen först ges tid att rätta till bristerna – vilket också skett.

– Nu är det många och återkommande brister under lång tid som ligger till grund för vår bedömning att huvudmannen inte är lämplig, säger Helena Boson, jurist vid Skolinspektionen.

Skolinspektionen har dessutom förelagt Hörby Yrkesgymnasium AB att få ordning på sin ekonomi. Om det inte sker kan bolagets tillstånd dras tillbaka. Skolan har ett 50-tal elever,

– De har också visat brister i verksamheten och ekonomiska förutsättningar som inte ser så bra ut. Men de kan kanske räta upp ekonomin, och därför har vi valt att stanna vid ett föreläggande, säger Helena Boson.