Kvinnlig duo tilldelas Nobelpriset i kemi för gensaxen

Charpentier: Väldigt känslosamt

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:

Tidigare Umeåforskaren Emmanuelle Charpentier, 51, och Jennifer A Doudna, 56, tilldelas årets Nobelpris i kemi för utvecklingen av gensaxen, en metod för genmodifiering.

Det är första gången historien som två kvinnor tilldelas priset gemensamt.

– Årets pris är ett fantastiskt pris, många har väntat på det, säger professor Pernilla Wittung Stafshede från Nobelkommittén.

Duon får priset för den så kallade gensaxen, Crispr, som har revolutionerat möjligheten att klippa och klistra i arvsmassan med stor precision.

Tekniken har betytt mycket för att skräddarsy allt från bakterier till större organismer, så att de exempelvis kan fungera som modeller inom läkemedelsforskning.

”Många har väntat på detta”

”Med hjälp av gensaxen kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer. Tekniken har revolutionerat de molekylära livsvetenskaperna, bidrar till nya cancerterapier och kan göra verklighet av drömmen om att bota ärftliga sjukdomar”, skriver Vetenskapsakademien.

– Årets pris är ett fantastiskt pris, många har väntat på det, säger professor Pernilla Wittung Stafshede från Nobelkommittén och fortsätter:

– Upptäcktes gjordes för åtta år sedan, men har redan hjälpt mänskligheten stort.

När franska Emmanuelle Charpentier studerade Streptococcus pyogenes, en av de bakterier som gör mänskligheten störst skada, upptäckte hon en tidigare okänd molekyl som kallas tracrRNA.

Hennes kartläggningar visade att molekylen är en del av bakteriers uråldriga immunförsvar, CRISPR/Cas, som oskadliggör virus genom att klippa sönder deras DNA.

Upptäcktes 2011

Charpentier publicerade upptäckten 2011 och inledde samma år samarbete med amerikanska Jennifer Doudna. Tillsammans lyckades de få gensaxen från bakteriens immunförsvar att fungera i ett provrör, och de förenklade saxens molekylära komponenter så att den blev lättare att använda.

De programmerade sedan om gensaxen i ett experiment, och kunde visa att det går att styra gensaxen så att den klipper av vilken DNA-molekyl som helst på ett förutbestämt ställe. Där klippet ligger är det sedan lätt att skriva om livets kod.

Sedan forskarna upptäckte gensaxen har användningen av den exploderat inom forskarvärlden. Den har bland annat bidragit till en mängd viktiga grundvetenskapliga upptäckter och forskare har kunnat framställa grödor som kan motstå torka, skadedjur och mögel.

Inom medicinen pågår även kliniska prövningar av nya behandlingar mot cancer, och drömmen om att kunna bota svåra genetiska sjukdomar håller på att bli sann.

Charpentier: Väldigt känslosamt

Upptäckten av gensaxen har under flera år varit förhandsfavorit att belönas med Nobelpriset men på frågan om det var väntat svarar Charpentier följande:

– Det är många som har sagt till mig att det skulle kunna komma att belönas med Nobelpriset någon dag. Men när Göran K Hansson ringde och jag insåg att det skedde på riktigt, då var det väldigt känslosamt.

– Jag blev förvånad och tänkte att det inte kunde vara på riktigt, men det är det ju.

En reporter säger att årets kemipris är första gången där det delas av två kvinnor, och frågar Emmanuelle Charpentier vad hon känner kring det:

– Jag tänker på mig själv först och främst som forskare, men jag är glad över det. Jag hoppas att det kan fungera som ett upplyftande budskap till unga kvinnor som vill följa vetenskapens väg.

Emmanuelle Charpentier.
Foto: Susan Walsh / TT NYHETSBYRÅN
Emmanuelle Charpentier.
Foto: Susan Walsh / TT NYHETSBYRÅN
Jennifer Doudna.

”Gör mänskligheten den största nytta”

Inom medicinen pågår även kliniska prövningar av nya behandlingar mot cancer, och drömmen om att kunna bota svåra genetiska sjukdomar håller på att bli sann, skriver Kungliga Vetenskapsakademien vidare:

"Gensaxen har tagit livsvetenskaperna in i en ny era och den gör på många vis mänskligheten den största nytta".

Förra årets kemipris gick till John B Goodenough, Stanley Wittingham och Akira Yoshino som belönades för forskning som banat väg för litiumbatteriet, som håller våra mobiltelefoner vid liv mellan laddningarna.

 

Nobelpriset 2020

Kommande tillkännagivanden:

  • Torsdag 8 oktober 13.00: Litteraturpriset

  • Fredag 9 oktober 11.00: Fredspriset

  • Måndag 12 oktober 11.45: Ekonomipriset (Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne)

Pristagare 2020:

  • Kemi: Emmanuelle Charpentier, Frankrike, och Jennifer A Doudna, USA, för för gensaxen, utvecklingen av en metod för genmodifiering.

  • Fysik: Roger Penrose, Storbritannien, Reinhard Genzel, Tyskland, och Andrea Ghez, USA, för sina upptäckter om svarta hål i rymden.

  • Fysiologi eller medicin: Harvey J. Alter, USA, Michael Houghton, England, och Charles M. Rice, USA, för upptäckter om hepatit-C.
     

PODD CRISPR – verktyget som revolutionerat gentekniken

Aftonbladet Daily pratar med vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt om gensaxen CRISPR/Cas.

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen

Publicerad:

LÄS VIDARE