Kritiker: Norska karantänhotell är internering
Alice Nordevik/TT
Publicerad 2020-12-05
Karantänhotell – en nödvändig åtgärd för att stoppa smittspridning, eller ett brott mot mänskliga rättigheter?
Norges nya, skärpta inreseregler har mötts av hård kritik.
– Situationen är väldigt allvarlig, sade Norges statsminister Erna Solberg i början av november.
Då hade smittspridningen i landet börjat ta fart igen och regeringen skärpte de redan strikta inresereglerna. För personer som reser från länder som är rödmarkerade på norska Folkhelseinstituttets karta, och därmed anses ha hög smittspridning, är det hårda krav som gäller.
För att få komma in i landet ska man kunna visa upp ett nytaget negativt coronatest, och när man väl kommit över gränsen gäller tio dagars karantän. Men den tidigare möjligheten att få sitta i karantän hos en vän eller släkting har tagits bort, i stället inkvarteras alla resenärer i särskilda karantänhotell – som dessutom ska betalas ur egen ficka.
"En form av internering"
Syftet är att förhindra importsmitta, men reglerna har mötts av hård kritik. När regeringen öppnade för synpunkter i samband med att restriktionerna föreslogs förlängas strömmade ifrågasättanden in.
Bland annat handlar kritiken om de många undantagen som görs. Till exempel får personer som äger en bostad i Norge sitta i hemmakarantän, medan personer som hyr sin bostad måste bo på karantänhotell.
Branschorganisationen Advokatföreningen vill att karantänshotellen ska slopas helt eftersom huvudmålgruppen, arbetsresande, kan slippa undan reglerna så länge arbetsgivaren ordnar ett rum åt sin anställda. I stället, menar Advokatföreningen, slår reglerna hårt mot personer som har familj i Norge.
– Karantänhotell är i realiteten en form av internering, det är väldigt ingripande. Som det är beskrivet träffar det inte heller dem man är mest intresserad av att fånga upp, säger generalsekreteraren Merete Smith till tidningen VG.
"Viktig åtgärd"
Anna Nylund, juridikprofessor vid universitetet i Tromsø, går så långt som att säga att karantänhotellen kan bryta mot mänskliga rättigheter, eftersom de förhindrar rörelsefriheten i för hög grad.
– Eftersom det är ett så stort ingrepp måste möjligheten att klaga och bedömningen om ingreppet är ett proportionellt vara reell. I dag finns det ingen annan möjlighet att klaga än om man stämmer staten för brott mot de mänskliga rättigheterna, och det är inte en reell möjlighet, säger hon till NRK.
Även ESA, tillsynsorgan för det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, har kontaktat norska myndigheter för att få information om karantänhotellen och ta reda på om de är diskriminerande, rapporterar nyhetsbyrån NTB.
Den norska regeringen arbetar nu med att ta fram en ny förordning om restriktionerna. Men Lars Jacob Hiim (Høyre), statssekreterare i justitiedepartementet, säger till NRK att han inte kan lova att restriktionerna förändras.
– Vi har infört karantänhotell för att få bukt med importsmitta. Det är en viktig åtgärd när vi ser att många land runt oss är röda. Den förordning vi har nu är tillfällig, nu jobbar vi med att ta fram en ny lag och en ny förordning, säger han till NRK.
PODD Så ska du tänka kring hälsoångesten
Aftonbladet Daily, med psykologen Susanna Österman.