Lingonveckan tar plats i debatten

Halva befolkningen har det – i sammanlagt sju, åtta år av sina liv. Ändå är det fortfarande tabubelagt.

Men attityden förändras och begrepp som mensfattigdom och tampongskatt tar plats i debatten.

– Man märker stor skillnad på hur samhällsdebatten förändrats i dag jämfört med när vi startade 2014, säger Rebecka Hallencreutz, medgrundare och verksamhetsutvecklare för organisationen Mensen, som jobbar för ökad menskunskap och att bryta tabun kring mens.

– Nu känns det mer som standard att folk har koll på sånt som mensfattigdom, sjukdomar och bemötande i vården. Nu är det mer en rättvise- och jämställdhetsfråga.

Det är något även Lena Marions kunnat konstatera. Hon är docent i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet och har forskat på riklig mens och smärtsam mens.

– Det har blivit lättare att få forskningsstöd. Det här är inte de hetaste ämnena annars.

Men hon tycker att det fortfarande finns en okunskap och inställning att mens är något man bara får finna sig i, hur besvärlig den än är.

– Vi gjorde en enkät bland 16-åringar som visade att de hade problem med både riklig och smärtsam mens, men att de tror att det ska vara så. Vi inom vården skulle också kunna bli bättre på att fånga upp det.

Otillräckliga kunskaper

Kunskap om kroppen och hur mensskydd ska fungera är en av Mensens kärnfrågor.

– Det är mycket bra som görs i skolorna, men det är fortfarande många unga som upplever att de inte har tillräckliga med kunskaper, säger Rebecka Hallencreutz som hoppas på förändring i och med att sexualundervisning numera är obligatorisk på lärarutbildningen.

Hon tycker att en viktig fråga när man talar om skolan är kostnadsfria mensskydd.

– Det är lagstadgat att skolan ska vara avgiftsfri och lika för alla. Då är det på sin plats och rimligt att ha gratis mensskydd i skolan.

I flera europeiska länder har det funnits en debatt om mensfattigdom, att alla inte har råd med mensskydd, vilket stänger dem ute från arbetsliv och utbildning. Det har i sin tur lett till att momsen på mensskydd – även kallad tampongskatt – antingen sänkts eller slopats helt.

– Det är inget vi sett i Sverige och det är lite konstigt eftersom vi har den högsta momssatsen på 25 procent på mensskydd, säger RFSU:s ordförande Hans Linde.

Dåligt underlag

Rebecka Hallencreutz säger att ett problem kring mensfattigdom är att det finns så dåligt statistiskt underlag, men att Mensen planerar en nationell undersökning för att få fram det.

– Det kanske skulle öppna mer dörrar om man kan peka på faktiska siffror.

Hon är dock inte säker på att sänkt moms på mensskydd skulle göra så stor skillnad i Sverige.

– Om det kostar fem kronor mindre och man ändå inte har några pengar spelar det ju ingen större roll.

Hans Linde pekar på att i Sverige förs debatten ofta mer på gräsrotsnivå medan det i andra länder varit politiker som drivit frågan.

– Det är lite förvånande att det varit så lite debatt i Sverige, men här är mensfrågor ofta något som skämtas och ironiseras bort.

Kostnadsfria mensskydd

En politiker som engagerat sig är Michaela Fletcher (M), kommunstyrelsens ordförande i Österåkers kommun. Där fattade Alliansen beslut om att erbjuda ungdomar kostnadsfria mensskydd i budgeten för 2018.

Idén föddes när Michaela Fletcher var ute och pratade med gymnasieelever. En fråga de lyfte var det orättvisa i att tjejer måste köpa bindor och tamponger.

– Det hade aldrig slagit mig och jag kontrade med att killar behöver raka sig. Och de svarade att det måste de inte, men tjejer måste ha mens.

Efter att ha diskuterat frågan med fler ungdomar och insett att det finns de som inte har råd med mensskydd föreslog hon att ungdomsmottagningen skulle erbjuda det kostnadsfritt, precis som man gör med preventivmedel.

Michaela Fletcher uppskattar att mensskydden kostar kommunen runt 50 000 kronor om året, ingen gigantisk summa. Men beslutet hånades av många.

– Jag fick väldigt mycket kritik från högermän. Men för mig som kommunalpolitiker handlar det om att göra det bästa för invånarna och för mig var det verkligen rätt.

"Förbättrar stridsvärdet"

Även Försvarsmakten fick känna på hur laddat ämnet är när de beslutade att erbjuda mensskydd till sina värnpliktiga. De spydiga kommentarerna lät inte vänta på sig. Therese Fagerstedt, pressekreterare vid Försvarsmakten, säger att de var beredda på reaktionerna, men att beslutet ändå var enkelt.

– Det är som med toalettpapper och tvål, det ska bara finnas. För en myndighet som Försvarsmakten är det roligt att gå i bräschen för något som är så himla självklart.

Hon förklarar att Försvaret är en speciell miljö att arbeta i. En manöver som ska ta två dagar kan plötsligt bli tio.

– Då ska man inte behöva gå till sitt befäl och säga att man skulle behöva gå ifrån för att köpa mensskydd.

– Det här förbättrar stridsvärdet. Du ska inte behöva tänka på annat utan kunna koncentrera dig på din uppgift.

Kritiker har invänt att man i rättvisans namn också borde erbjuda rakhyvlar och rakskum. Det håller Therese Fagerstedt inte med om.

– Ett bra jämställt beslut gör det inte sämre för någon part. Önskar man rakhyvlar och rakskum får man lyfta den frågan. Men det är inte något vi kan börja med som kompensation för att en grupp får något.

RFSU:s ordförande Hans Linde tycker att det är den här typen av initiativ är viktig för att bryta det tabu som fortfarande finns kring mens.

– Jag tycker det var väldigt välkommet med Försvarsmakten – det visar att de ser det som en naturlig del av livet och att värnpliktiga med mens är en naturlig del av deras verksamhet.

Miljövänliga alternativ

Samtidigt som debatten om kostnader finns en diskussion om miljöpåverkan från de miljoner högabsorberande mensskydd som slängs varje år. En person som har mens använder i snitt 12 000 bindor eller tamponger under sin livstid. Återanvändbara alternativ som menskopp och absorberande trosor knaprar åt sig marknadsandelar.

– Jag tror att miljöfrågan hänger ihop med attityden. När frågan om mens avdramatiseras får vi fram fler initiativ, säger Hans Linde.

Rebecka Hallencreutz välkomnar ett bredare utbud och säger att menskoppen är ett jättebra komplement.

– Om man är bekväm med det och det är det inte alla som är. Menskopp och tygbindor kräver en viss logistik och miljöhänsyn får inte ske på bekostnad av tillgänglighet. Vi måste göra olika alternativ tillgängliga – som funkar ekonomiskt och socialt.

Trots att arbetet med att bryta tabun kring mens ibland går långsamt ser Rebecka Hallencreutz ljuspunkter. Mensen har tagit fram material för fackförbund och skyddsombud för hur de kan skapa ett mensvänligare arbetsliv och fått bra gensvar. Det blir också blir vanligare att mensskydd finns tillgängligt i alla olika sorters verksamheter och att det dyker upp nya företag som erbjuder lösningar och produkter för detta.

– Jag tror att det kommer att hända mycket i år.