Morgan Johansson (S) hade dåligt samvete i KU

Av: 

TT

Publicerad:
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) frågas ut i KU.
Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) frågas ut i KU.

NYHETER

Riksdagsledamöter öser skriftliga frågor över ministrarna och regeringen måste snart ha mer pengar för att hinna med om det fortsätter, enligt justitieminister Morgan Johansson (S).

Men han har dåligt samvete för att det tog tre månader för honom själv att svara på två frågor som normalt ska ta cirka en vecka.

– Det drog ut på tiden för länge, sade Johansson när han frågades ut i riksdagens konstitutionsutskott (KU) om hur han egentligen hanterar skriftliga frågor från ledamöterna.

Skriftliga frågor är ett av de verktyg riksdagsledamöterna har för att ställa frågor till och kräva svar av ministrarna. Det är en del av riksdagens så kallade kontrollmakt över regeringen. Ledamoten ska snabbt kunna få, om än ett skriftligt, svar av en minister i en aktuell fråga. Normalt handlar det om cirka en vecka.

Av olika skäl, till exempel sjukdom, mycket arbete eller utlandsresor, kan svar bli försenade. Men det var inte det som Morgan Johansson främst angav som orsak till varför det tog 78 dagar att svara på en fråga från Christina Höj Larsen (V) och ytterligare lite längre på en från Kjell-Arne Ottosson (KD). Svaren sköts upp tiotalet gånger.

Ville svara bra

Johansson uppgav att han ville ge uttömmande svar, snarare än innehållsfattiga. Han påpekade att det också bara var två av hans hittills 194 svar som hade blivit så kraftigt försenade. Men samtidigt beskrev han mängden skriftliga frågor som ett problem i meningen att de tar mycket tid och arbete i anspråk.

– Det finns ingen regering som har svarat på fler skriftliga frågor, hävdade han och bad KU-ledamöterna notera den kraftiga ökningen av antalet skriftliga frågor under senare år.

Mer pengar

– Om det här fortsätter måste vi begära mer pengar till regeringskansliet, sade Johansson.

Under innevarande riksdagsår, det vill säga sedan i höstas, har regeringen hittills fått närmare 2 500 skriftliga frågor från ledamöterna. Förra riksdagsåret blev slutnoteringen 2 144. Under förra mandatperioden handlade det om cirka 1600-1900 frågor per normalt riksdagsår.

Publicerad: