Pappan var slav – hon skrev historia

Uppdaterad 2016-07-12 | Publicerad 2016-07-04

Gloria Ray Karlmark

"Jag är Amerika."

Gång på gång upprepar hon de tre orden.

Och vem har väl större rätt att yttra dem just den här dagen än just hon?

Med sina åtta skolkamrater i "The Little Rock Nine" skrev Gloria Ray Karlmark historia – och förändrade världen.

Hennes farfar, George Ray, var slav.

Hennes farmor, Kate, tillhörde en av de sex indianstammar som fördrevs när Förenta Staterna gav bort deras land till vita.

Gloria Ray Karlmark, i dag en 73-årig pensionär i Stockholm, är den amerikanska historien personifierad.

Det är precis som hon säger, med eftertryck, i sitt första "Sommar", på amerikanska nationaldagen:

"Jag är Amerika."

Det kan tyckas som en självklarhet i dag, men då, i amerikanska Södern på 1950-talet, var det allt annat.

Då fick inte svarta dricka vatten ur samma kranar som vita, inte gå på samma toaletter eller besöka samma restauranger.

I det Amerika växte Gloria Ray Karlmark upp.

Och hon skulle – utan att då förstå det själv – bli en av de människor som har skulle förändra allt och med stort personligt mod – och lidande – bana väg för andra.

Det hon berättar är lika imponerande som förskräckande – och lika viktigt att höra, då som nu och i framtiden.

Som en av "The Little Rock Nine" har Gloria Ray Karlmark för evigt skrivit in sig i – inte bara USA:s utan världens – historieböcker.

Ändå var hon bara 14 år den där hösten 1957, när hon, som en av nio svarta elever, skulle börja i en helvit skola i Little Rock i Arkansas.

Och möttes av en rasande mobb – och soldater som hindrade deras väg.

– Utbilda oss var allt vi ville, konstaterar Gloria Ray lakoniskt i dag.

Till sist fick president Eisenhowers stormtrupper rycka in för att säkra hennes och hennes kamraters skolgång.

Men orden – och stenarna – kom i alla fall.

Efter ett år stängde guvernören alla allmänna skolor i hela delstaten.

Gloria Ray Karlmark tog så småningom sin examen i kemi och matematik i Chicago.

Hon fick ett bra liv – men hon kan aldrig glömma.

Det får inte vi heller göra.

ANNONS