Så föddes Aftonbladet.se
Publicerad 2019-08-25
I dag är det exakt 25 år sedan Aftonbladet tog steget ut på internet.
Först ut var kultursidorna som lades ut på webben den 25 augusti 1994.
Från den trevande starten utvecklades verksamheten på några få år till den självklara nyhetsförmedlaren för miljoner läsare.
Här är historien om Sveriges största nyhetssajt – och pionjärerna som startade allt.
Hade det inte varit för en irländsk tunnelbaneförare och en envis nyhetschef hade Aftonbladet kanske inte tagit det där avgörande digitala steget. Att en av Sveriges äldsta tidningar skulle satsa på internet var nämligen inte helt självklart då, i början av 90-talet. Det fanns planer på en elektronisk upplaga i en eller annan form, ja. Men annan teknik framstod just då som mer intressant, bland annat CD-rom och BBS, en sorts elektroniska anslagstavlor.
Istället var det institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMK, som tog initiativet. Man ville på allvar testa journalistik på nätet tillsammans med en riktig dagstidning.
- Fastnålat inlägg24 aug 2019Karin Selåker Hangasmaa
I dag är det exakt 25 år sedan Aftonbladet tog steget ut på internet.
Vilket är ditt bästa minne?
Denna chatt är stängd.
- 26 aug 2019
Hej hopp vad roligt att aftonbladet.se blir ungdom. Den/dom artiklar jag har tyckt om mest, är; artiklarna om sjukpension/arbetsskadeförsäkringarna. Dessa artiklar borde följas upp med ett om hur illa/dåligt den arbetssjuka får stöd av advokat, jurist och organisationerna som skall se till att försäkringen ger det den villkorar till alla som utsätts för arbetsskador. Hur dåligt det är med den juridiska hjälpen/stödet till olycksdrabbade. Då tror jag att man ser hur djupt röta går i denna försäkring.
Tobias - 26 aug 2019
Va härligt😎
Carlos santana - 26 aug 2019
Solklart chat.aftonbladet.se en av de första mötesplatserna för ungdommar på nätet. Långt före lunarstorm och flashback
Tidig AB användare - 26 aug 2019
Träffade min nuvarande man vi 30+ chatten. Mitt användarnamn var ”Blond o blåst”..lol..Han nappade och vi började chatta. Detta var år 2000.
P Öhult - 25 aug 2019
Grattis, tiden går! Det är länge sedan...med internet telefon modem som lät blipp blipp squiurrel och olika andra ljud, när det tog en timme att koppla upp sig på internet, man hade mera tålamod då, och det var magiskt att se nyheter live.
Aarno Hangasmaa
Bo Hedin, på den tiden nyhetschef på Aftonbladet och ansvarig för flera tekniska projekt på tidningen, insåg tidigt att internet var rätt spår. Och våren 1994, sedan flera andra stora redaktioner tackat nej till samarbetet med JMK, lyckades han övertala Aftonbladets ledning att nappa på erbjudandet.
Som test valde man att göra en internetversion av den månatliga kulturbilagan, Aftonbladet Kultur.
Men det skulle inte bli enkelt. Tidningshuset saknade både teknik och kunskap för att publicera materialet på nätet. Om man säger så här: Det fanns inte ens en uppkoppling på redaktionen i Globen. Nyheter och dagliga uppdateringar var det inte tal om i början.
Sajten byggs
De resurserna hade däremot Mark Comerford. Den irländske före detta tunnelbaneföraren hade genom sitt datorkunnande dragits in i olika forskningsprojekt om elektroniska medier på journalisthögskolan, JMK.
Nu fick han uppdraget att förlösa Aftonbladet på nätet.
Tanken var att bygga en interaktiv sajt av innehållet från fyra nummer av kulturbilagan. Sajten skulle lanseras när augustinumret började säljas, den 25 augusti. Det innebar att massor av bilder och texter skulle kodas och läggas upp på en server under sommaren.
I början var allt extremt primitivt. Mark använde en begagnad Mac-dator som server. Webbserverprogrammet hade han laddat ner från nätet och själv lärt sig använda. Bildbehandlingsprogram hade han aldrig använt tidigare.
Fotbollsfeber
Detta var den svettiga fotbollssommaren 1994, då Sverige drabbades av både värmebölja och fotbollsfeber. Så samtidigt som resten av Sverige satt framför tv-apparaterna och hejade på Tomas Brolin och de andra VM-hjältarna satt Mark och svettades på sitt lilla soldränkta kontor på JMK och knackade html-kod för glatta livet.
Det visade sig vara betydligt mer arbete än han först tänkt sig. Inte nog med att innehållet i pappersupplagan skulle kodas. Sajten skulle dessutom länka till mängder med fotnoter, i några nummer mer omfattande än artiklarna.
– Jag fick materialet med bud och fick sen sitta och handkoda hela tidningen, säger Mark Comerford, i dag internetrådgivare inom näringslivet. Med den programvara jag hade kunde jag lägga in bilder, men inte bestämma exakt var de skulle ligga, säger han.
Lanseringen
För att se den första nätupplagan växa fram fick de ansvariga redaktörerna bege sig till JMK på Karlavägen 104 på Östermalm.
I mitten av augusti var allt klart för publicering. Klockan ett på onsdagen den 24 augusti trängde Bo Hedin och de andra ansvariga tidningscheferna in sig på Mark Comerfords kontor för att se den färdiga sajten.
Stämningen var mer uppsluppen än högtidlig, trots att historia skulle skrivas.
– Vi fattade nog inte vidden av det hela då, att det skulle bli så oerhört stort. Vi var mest nyfikna på det där. Och för oss på Kulturen var det dessutom ett sätt att rädda vår kulturtidning som inte sålde så bra, säger Håkan Jaensson, dåvarande kulturchef.
Enkel form
Formen på sajten var minst sagt enkel: Högst upp tidningens huvud, Aftonbladet Kultur, med devisen Välkommen till framtidens kulturtidskrift. Därunder en handfull blå länkar till artiklarna.
Det såg ärligt talat inte mycket ut för världen. Men dåvarande kulturchef Håkan Jaensson beskrev satsningen med stora ord: Den elektroniska tidskriften är framtiden eller åtminstone en del av den. I ett större perspektiv kommer de elektroniska motorvägarna att förändra världen. Frågan är bara hur snabbt och i vilken riktning.
Så rätt han fick.
Ute på nätet
Dagen därpå, den 25 augusti, lades sajten ut på nätet på universitetets domän: www.jmk.se.se/aftonbladet
– De få som kom åt den och fattade vad det var blev ju väldigt imponerade, inte minst över interaktiviteten. Skrev vi om exempelvis CIA så länkade vi till deras sajt, säger Håkan Jaensson.
Exakt hur många som hittade dit visste ingen. Mätmetoder saknades och det var få som hade tillgång till internet överhuvudtaget.
Mark fortsatte koda ut tidningen under hösten. Texter och bilder skickades till hans kontor med mc-bud. Nya 14-timmarspass med intensiv kodning vidtog.
Det mesta av det som publicerades i början är raderat sedan länge. När hårddisken var full rensades den på gammalt material. Så de epokgörande texterna i Aftonbladet Kultur finns ironiskt nog bara sparat i pappersform.
Första webbnyheterna
Framåt hösten 1994 övertog redaktionen ansvaret för sajten. Som chef för nätsatsningen hade Bo Hedin sett till att tidningen skaffat en fast internetuppkoppling och tillräckligt med kompetens för att kunna driva sajten vidare på egen hand.
Och så hade han fixat en egen domän: www.aftonbladet.se
När Aftonbladet senare samma höst fick uppdraget att göra text-tv-nyheter till TV3 föddes idén att konvertera text-tv till html, helt automatiskt. Och i februari 1995 sjösattes systemet med de första dagliga webbnyheterna, en av de första nyhetstjänsterna på nätet överhuvudtaget.
– Det var otroligt tekniskt i början, mer teknik än journalistik, säger Bo Hedin.
Nyhetstjänsten fick massor av beröm, både från läsare och branschfolk. Och kort därefter stramades sajten upp och gavs ett mer tidningsliknande utseende. Till skillnad från många konkurrenter hämtades upplägget mer eller mindre rakt av från papperstidningen.
”Vi var besatta”
Satsningen på nyheter och det tidningsliknande utseendet bidrog i hög grad till succén, enligt Bo Hedin.
– Nyckeln till framgången var att vi var kvällstidningsmänniskor, inte tekniker eller webbdesigners. Och vi var besatta av att göra kvällstidning på nätet.
Samtidigt började flera andra tidningar dra igång sajter, bland annat Helsingborgs Dagblad som från den 3 maj 1995 började publicera hela sitt innehåll på nätet.
– Till skillnad från många andra tidningars sajter såg vår ut som en tidning. Den såg mer eller mindre ut som den gör i dag, även om allt är bättre och proffsigare på alla sätt nu. Men det mesta fanns på plats på ett tidigt stadium.
Utlandssvenskar och studenter
Vid det här laget är det inte bara branschfolk som fått upp ögonen för www.aftonbladet.se. Nya läsargrupper, utlandssvenskar och studenter, som då hade större tillgång till internet än folk i allmänhet, hittade sajten. Och gillade den.
Det började bli uppenbart att Internetsatsningen i allmänhet och nyheterna i synnerhet var rätt. Och från hösten 1995 började en egen webbredaktion växa fram, parallellt med papperstidningens stora redaktion. Reportrar och redaktörer som enbart jobbade med att uppdatera nyhetsflödet på nätet, sju dagar i veckan.
– 1996 var Palmemordet och Sydafrikaspåret hett. Jag minns att jag läste en artikel på en sydafrikansk sajt, som jag länkade till. Dagen efter ringde en sydafrikansk journalist och berättade att tidningen fått över tusen läsare från Sverige. Det var första gången jag insåg hur stort detta kunde bli, säger Marianne Schvarcz, som var en av pionjärerna på Aftonbladets sajt.
