Tornedalingar ska få upprättelse

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 5 | Foto: Pontus Lundahl/TT
"Det är det viktiga beskedet: Regeringen kommer att tillsätta en sannings- och försoningskommission för tornedalingar, kväner och lantalaiset", säger kulturminister Amanda Lind (MP), här tillsammans med Kerstin Salomonsson, ordförande i Svenska Tornedalingars Riksförbund (STR-T) och Hanna Aili, ordförande i ungdomsförbundet Met Nuoret.

Skolgång miltals hemifrån. Undervisning på ett främmande språk. Stryk. Rasbiologiska undersökningar.

Svenska statens övergrepp mot tornedalingar ska nu synliggöras. Regeringen tillsätter i vår en sannings- och försoningskommission.

– Det är oerhört viktigt att vi synliggör övergreppen, både för att något liknande inte ska kunna hända i framtiden och för att bygga ett nytt förtroende mellan minoriteten och den svenska staten. För det finns djupa sår inom minoritetsgruppen, säger kulturminister Amanda Lind (MP) till TT.

Hon ger beskedet om sanningskommissionen efter ett möte med Svenska Tornedalingars Riksförbund (STR-T) och ungdomsförbundet Met Nuoret på onsdagen. Det var riksförbundet som väckte frågan 2016 och har nu alltså nått ett viktigt mål.

Tar plats

– Nu tar meänkielitalande – tornedalingar, kväner och lantalaiset – plats i den svenska historien. Vår berättelse får äntligen komma fram. Det är vi tacksamma för, säger Kerstin Salomonsson, ordförande i STR-T.

Hennes bild är att tornedalingarnas historia är okänd för de flesta.

– Det är inte ens alla i vår egen minoritet som känner till den. Man kanske vet att vi inte fick tala meänkieli i skolan, men känner inte till arbetsstugorna eller övergreppen i form av rasbiologiska undersökningar, säger hon.

Tornedalingarna blev rasbiologernas studieobjekt, i likhet med samer och andra minoriteter.

– När jag var ung försökte min pappa flera gånger berätta om den "konstiga tiden" när de blev skallmätta och fotograferade, fast jag var inte så intresserad då. Men i min hemby, Övre Soppero, förekom detta i stor omfattning, berättar Kerstin Salomonsson.

Arbetsstugor

Arbetsstugorna, en form av skolhem, var en del av myndigheternas försvenskning av tornedalingarna. Från 1920-talet skedde all undervisning på svenska och eleverna fick inte tala sitt modersmål ens på rasterna.

– Många vistades på arbetsstugorna så länge som åtta månader i taget. Man rekryterade gärna personal som inte kunde finska eller meänkieli och många barn for illa. Att få stryk var väldigt vanligt, säger Kerstin Salomonsson.

Försvenskningspolitiken ledde till att många föräldrar slutade prata meänkieli med sina barn, konstaterar Hanna Aili, ordförande i Met Nuoret.

– En generation har blivit fråntagen sitt kulturella arv. Vi är fortfarande tornedalingar men det finns en gräns för hur långt in i den kulturella gemenskapen vi når. Men vi ser ett ökat intresse för att ta tillbaka sitt språk och det är jätteviktigt att vi får resurser och kraft framåt för att det ska kunna ske, säger hon.

Försoning

Direktivet till sanningskommissionen är snart färdigt och ambitionen är att kommissionen ska kunna dra igång sitt arbete till våren. Arbetet beräknas pågå till 2022, enligt Amanda Lind.

TT: Kommer tornedalingarna att få en officiell ursäkt av svenska staten?

– Vi får se vad sanningskommissionen kommer fram till. Den ska ju både lyfta fram historien och ge förslag på vad som på sikt kan leda till försoning, säger Amanda Lind.

– Staten ska ju i denna utredning erkänna att detta har hänt, och det i sig tycker jag är en ursäkt, säger Kerstin Salomonsson.

Publicerad:

LÄS VIDARE