”Sanktioner mot åtta av tio ryska banker”

Publicerad 2022-02-27

Fler ryska banker blockeras nu från Swift.
Det beskrivs som en ”finansiell atombomb”.
– Det är en väldigt stor del av ryska banksystemet. 70–80 procent av bankerna har någon form av sanktioner, säger Torbjörn Becker, vd för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm.

De ekonomiska tumskruvarna mot Ryssland dras åt ytterligare. I lördags kväll gick EU-kommissionen tillsammans Frankrike, Tyskland, Italien, Storbritannien, Kanada och USA ut med ett gemensamt uttalande att ryska banker utestängs från det internationella betalningssystemet Swift.
Swift är ett system som gör att banker kan kommunicera med varandra för att hantera det stora flödet av transaktioner som sker internationellt.
– Om man ser banksystemet som ekonomins smörjmedel, så är Swift smörjmedlet för att bankerna ska kunna utföra de här transaktionerna på ett smidigt och säkert vis, säger Torbjörn Becker.

När man plockar bort Ryssland från Swift ger det stora effekter på rysk ekonomi både på lång och kort sikt.
– Det kallas för en finansiell atombomb. Det kan beskrivas som att man slängs tillbaka ganska långt bak i tiden. Tänk dig själv att banken ska sitta med fax eller telefon för att kolla alla transaktioner och dessutom lyckas göra det på ett säkert vis.

Förutom Swiftstoppet för Ryssland ska sanktioner också riktas mot ryska centralbanken för att den inte ska kunna använda sina valutareserver.
– De har 630 miljarder dollar (nära sex biljoner kronor, reds anm) i valutareserven och det är utländsk valuta, guld och liknande. Man kan gissa att det blir ett rätt starkt tryck nedåt på den ryska rubeln. Då vill centralbanken kunna stödköpa ryska rubel för att inte växelkursen ska gå helt åt skogen, nu försvårar man stödaktionerna från den ryska centralbanken, säger Torbjörn Becker.

Vad händer måndag morgon när ryssarna vaknar?
– Det är risk att det blir väldigt stökigt. Man riskerar rusning till bankerna, liksom flykt från rubeln som valuta.
– Om jag vore rysk bankkund skulle jag tänka ett varv till om jag vill ha mina pengar kvar i de banker som jag tror blir ytterligare sanktionerade. Om jag dessutom har ett ryskt företag eller är en individ som gör transaktioner med utlandet så måste jag också fundera på var jag kan ha mina pengar, och i vilken valuta, för att kunna fortsätta att göra transaktioner.

Hur kan sanktionerna påverka resten av världen?
– Ja, de stora återkopplingarna är energi så klart med olja, gas och mineral som Ryssland exporterar. EU får ungefär 40 procent av pipelinegasen från Ryssland i dag. Det är ju den stora EU-frågan. Banker i väst har också exponering mot ryska banker, eftersom de varit en del av ett internationellt system fram till nu. Och då kommer man att få hantera hur de relationerna ska skötas framöver. Det kan spilla över till olika finansiella institutioner i väst.