Malmö Kvinnojour: Det psykiska våldet bryter ner kvinnan
Uppdaterad 2021-04-22 | Publicerad 2021-04-21
Allt fler söker hjälp hos kvinnojourer för att få hjälp att lämna våldsamma män.
Malmö Kvinnojour märker av ett ökat tryck under pandemin.
– Under 2020 ökade antalet samtal till vår stödlinje med 50 procent och efterfrågan på stödsamtal med kurator har varit hög, säger Emily Lundquist, vikarierande verksamhetsledare på Malmö Kvinnojour.
Varje år utsätts 75 000 kvinnor i Sverige för våld av en tidigare eller nuvarande partner. Varje år dödas ungefär en kvinna i månaden av en man som hon har eller har haft en relation till.
Men nu de senaste veckorna har fem misstänkta kvinnomord skett på kort tid i Sverige, där den misstänkte gärningsmannen är en man som kvinnorna haft en relation till.
Kvinnojourer i landet larmar om att hjälpbehovet för våldsutsatta och hotade kvinnor är stort.
– Det är ett totalt misslyckande att vi inte lyckas förändra mäns beteende, har Olga Persson, ordförande för Unizon, ett riksförbund för över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer, tidigare sagt till Aftonbladet.
– Mäns våld mot kvinnor är en ständigt pågående pandemi. Vi vill att man som under pandemin har löpande presskonferenser där man berättar om antalet döda, vad man gör för att ändra på det och vilka resultat man får av insatserna.
Kvinnojourer har också slagit larm om att ökade stödkontakter under pandemin, samtidigt som allt fler isoleras i coronarestriktioner – ibland tillsammans med de män som utsätter kvinnorna för våld.
Börjar ofta med psykiskt våld
En av de kvinnojourer som märker av ett ökat tryck under pandemin är Malmö Kvinnojour.
– Under 2020 ökade antalet samtal till vår stödlinje med 50 procent och efterfrågan på stödsamtal med kurator har varit hög. Vi ser även en ökning i vår chatt där vi den senaste månaden har fått en markant ökning av antal stödsökande, säger Emily Lundquist, vikarierande verksamhetsledare på Malmö Kvinnojour.
Jouren i Malmö har funnits i över 40 år och är en av landets äldsta. Här erbjuds stöd av kuratorer, och det finns en stödlinje via både telefon (040-30 11 13), mejl och chatt. De driver också ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och barn.
Gemensamt för de kvinnor som kontaktar Malmö Kvinnojour är att de varit utsatta för psykiskt våld.
– Det psykiska våldet bryter ner kvinnan, får henne att känna sig värdelös och att tro att hon inte kan klara sig själv. Många upplever det psykiska våldet som den värsta formen av våld de tvingas utstå. Det psykiska våldet är också det som gör att våldet kan eskalera till fysiskt våld och i värsta fall, som de vi har sett på sistone, även mord.
Kvinnojouren: Måste sätta de utsattas behov först
Emily Lundquist på Malmö Kvinnojour säger att det är viktigt att det inte ska finnas någon tröskel för att få hjälp. Hon belyser att kvinnojourer runt om i landet alltid finns där för att stötta, och bara är ett telefonsamtal eller chattmeddelande bort.
– För många kvinnor är det steget att kontakta socialtjänsten som känns för stort. Det är också socialtjänsten som utreder och bedömer om en kvinna behöver ett skyddat boende. Vill en kvinna ha stöd i att kontakta socialtjänsten kan vi på Malmö Kvinnojour vara behjälpliga i den kontakten.
Det finns många delar i systemet som bör förbättras, betonar hon.
– Vi måste sätta de som blivit utsatta för våld först och inte låta förövarens behov gå före.
”Behövs ett bättre skyddsnät”
Malmö Kvinnojour vill bland annat se höjda straff för den här typen av våldsbrott.
– Vi vet att våld är ett återfallsbrott och i dag är strafftiderna så korta att många män inte hinner, eller får, genomgå behandling innan de släpps.
– Kan man inte garantera kvinnan och barnens säkerhet efter han har avtjänat sitt fängelsestraff behövs ett bättre skyddsnät, exempelvis i form av fotboja och kontaktförbud som kan användas i mycket större utsträckning. Mannens rätt till frihet och integritet får inte gå före kvinnan och barnens rätt till trygghet och säkerhet.
Emily Lundquist menar också att man behöver förstärka det våldsförebyggande arbetet genom ökad lärdom om samtycke, maskulinitetsnormer och relationer i tidig ålder.
– Arbetar vi inte med barnen kommer vi aldrig lyckas skapa ett samhälle fritt från våld i nära relationer.
Och, sist men inte minst, barn som utsätts för eller bevittnat våld i hemmet bör få mer stöd och bearbetning av sina upplevelser, något som är viktigt för att inte hamna i våldsrelationer som vuxna, menar Emily Lundquist. Dessutom bör man se över umgänget mellan föräldrar som utfört brotten och deras barn.
– Barnens rätt till säkerhet måste gå före föräldrarnas rätt till sina barn. Vi ser många fall där mamman tvingas samarbeta med förövaren för att inte riskera att förlora vårdnaden. Så ska det inte få gå till. Barnens behov måste gå först.