Dramatisk ökning av våldsbejakande extremister i kommunerna

Ebba Thornéus

81 procent av landets kommuner uppger att det finns våldsbejakande grupperingar eller individer i kommunen.

En dramatisk ökning från i fjol då siffran var 25 procent.

– Kommunerna blir bättre och bättre men det finns utrymme för förbättringar, säger inrikesminister Anders Ygeman.

På onsdagen presenterades en lägesbild av den våldsbejakande extremismen i Sverige under ett seminarium på Almedalsveckan.

På plats fanns bland annat inrikesminister Anders Ygeman, Säpochefen Anders Thornberg och den nationella samordnaren Anna Carlstedt.

Lägesbilden har sammanställts genom enkätundersökningarna bland Sveriges 290 kommuner, 14 stadsdelsnämnder i Stockholm och 10 stadsdelar i Göteborg. Av dessa har tre fjärdedelar svarat.

81 procent uppger att det finns våldsbejakande grupperingar eller individer i kommunen – vilket är en skillnad från 25 procent i fjol.

Enligt Anna Carlstedt beror ökningen på att antalet individer har ökat i hög takt, men också att kommunerna fått en ökad medvetenhet och ett större fokus på problemet.

– Kommunerna är nu på banan på ett helt annat sätt och är medvetna om att problemet finns hos dem lokalt men också hur de ska jobba med det.

Säpo: 3 000 våldsbejakande extremister i Sverige

På måndagen meddelade Säkerhetspolisen att det i dagsläget finns cirka 3 000 våldsbejakande extremister i landet. 600–700 personer tillhör höger- och vänsterextrema rörelser och drygt 2 000 är islamistiska extremister.

– Det är ungefär 3 000 personer som vi är intresserade av. På några år har antalet individer i extremistmiljön gått från ett hundratal till ett tusental, säger Säpochefen Anders Thornberg.

Han betonade dock att personerna är intressanta i olika utsträckning och att alla inte betraktas som terrorister som är beredda att utföra attentat.

– Det är fortfarande ett fåtal individer som har avsikt och förmåga att begå terrorattentat. Men vi måste hitta dem, säger Anders Thornberg.

Men nästan hälften av kommunerna svarar tvärtom att det är högerextrema grupper och individer som är det största problemet.

Högerextrema grupper största problemet

Totalt står dessa grupper och individer för drygt hälften av den extremism som kommunerna identifierat, medan islamistisk våldsbejakande extremism ligger på 23 procent och vänsterextremism 10 procent.

– En förklaring är att den högerextrema miljön är mycket mer synlig och aktiv. De berättar själva vilka medlemmar och aktiviteter de har på ett helt annat sätt än vad den islamistiska extremismen gör, säger Carlstedt till TT.

Samtidigt som kommunerna har identifierat mer våldsbejakande extremism har även handlingsplanerna blivit fler och i dag har runt hälften av alla kommunerna en åtgärdsplan jämfört med var tionde kommun i fjol.

Anna Carlstedt poängterar att hon är nöjd med kommunernas arbete men att många kommuner fortfarande har en lång väg kvar till att få till både det förebyggande arbetet samt även ha en beredskap när något händer.

Hälften känner inte till återvändare

De har även stora problem med att identifiera återvändare och drygt hälften av alla kommuner uppger att de inte vet om det finns i kommunen.

Säpochefen Anders Thornberg tycker dock att det fokuseras för mycket på återvändare och säger att det viktigaste är att får stopp på tillväxten.

– Det finns 140 återvändare i Sverige i dag. Vi bedömer dem när de kommer hem men alla är inte farliga. Ser man till attentaten ute i Europa så har det varit självradikaliserade individer som inte har varit återvändare.

– För att förhindra detta krävs en samverkan mellan många olika organ, och det är viktigt att alla goda aktörer jobbar för att förhindra tillväxten.

”Kommunerna blir bättre och bättre”

Inrikesminister Anders Ygeman lyfte att regeringen satt in kunskapsstöd och inom kort ska föreslå förändrade sekretessregler på området.

– Rapporten visar att kommunerna blir bättre och bättre på att jobba mot våldsbejakande extremism, men att det finns utrymme för förbättringar.

Han pekade även på att regeringen har gett polisen i uppdrag att bättre dela med sig av information till kommuner, skola och socialtjänst, men trycker samtidigt på att informationen även måste gå i motsatt riktning.

– Vi måste ta både den sociala och ideologiska matchen gällande detta.