Turkiet vägrar vika sig – men hemliga samtal pågår

Publicerad 2022-05-20

Ambassadören har en allvarlig min när han säger att Turkiet tänker fortsätta blockera ett svenskt Nato-medlemskap om inte Sverige ändrar sig.

Men i nästa stund avslöjar han att hemliga samtal pågår via särskilda kanaler.

– Jag kan tyvärr inte avslöja vilka, säger Emre Yunt.

Följ ämnen
Nato

Svenska journalister har stått i kö till Turkiets ambassadör de senaste dagarna. När vi lämnar den vackra byggnaden i Diplomatstaden sitter TT och väntar på sin tur.

Turkiets nej till Sveriges och Finlands Nato-ansökningar har chockat båda regeringarna och tagit Nato på sängen.

Officiellt har det hela tiden hetat att Sverige skulle tas emot i Nato med öppna armar.

Men Sverige glömde att prata direkt med president Erdogan. Det är han personligen som fattar de avgörande besluten i sådana här frågor, påpekar ambassadören, även om det formellt är det turkiska parlamentet som ska godkänna Sveriges Nato-ansökan.

PLUS: Alla steg – Sveriges väg till Natomedlemskap


– Ingen från Sverige har pratat med Turkiets president, säger ambassadören. Vår utrikesminister varnade Sverige för att det kunde finnas invändningar.

”Inte utpressning”

Många i Sverige uppfattar det som utpressning när Turkiet dyker upp med invändningar i sista stund. Försöker Turkiet utnyttja situationen för att få igenom eftergifter?

– Det handlar inte alls om utpressning, hävdar Yunt. Nato är en allians och inte en organisation som FN. Vi kan inte säga ja till länder som inte tar hänsyn till våra säkerhetsbehov.

Emre Yunt.

Turkiet har framfört åtminstone tre invändningar mot att säga ja till en svensk ansökan. Samma invändningar gäller den finska ansökan.

Att Sverige ger stöd till kurderna i Syrien, YPG, trots att Turkiet betraktar dem som en terroristorganisation likställd med kurdiska PKK i Turkiet. Sverige betraktar YPG som en allierad som hjälpt väst genom att kriga mot Islamiska Staten, IS, i Syrien.

Att Sverige har ett vapenembargo mot Turkiet på grund av landets offensiv mot kurderna i Syrien för några år sedan.

Att Sverige vägrar lämna ut turkiska medborgare som Turkiet anser vara terrorister. Totalt 33 namn i Sverige och Finland.

Vilken av de här punkterna är den viktigaste för Turkiet?

– Den som handlar om att Sverige ger stöd till YPG trots att de i praktiken är samma organisation som PKK, svarar ambassadören.

”De har svenska vapen”

Emre Yunt reser sig och börjar rota i skrivbordlådorna efter några dokument. Han kommer tillbaka med två ark fyllda med bilder på vad han säger är ledande personer i YPG som träffar motsvarande personer från PKK.

– Sverige stödjer YPG med både pengar och vapen, säger han. Det är en grupp som dagligen attackerar turkiska soldater som befinner sig i norra Syrien. I dag dog en soldat. I går en annan. Vi har konstaterat att de har svenska vapen.

Irritationen är också stor från turkisk sida att både YPG och PKK, som även är terrorstämplad i Sverige, kan ha samla in pengar i Sverige till organisationerna.

– Pengar som går till kallblodiga mördare, hävdar ambassadören.

Aftonbladets Wolfgang Hansson möter Emre Yunt.

Sverige är inte det enda land som vägrar sälja vapen till Turkiet. USA har vägrat sälja sina mest moderna stridsflyg. Så varför går ni på Sverige?

– USA är redan medlemmar av Nato. Det är inget vi kan göra något åt. Men Sverige är ännu inte medlem. Därför riktar vi kravet mot Sverige. Om USA inte varit medlem hade vi riktat samma krav mot dem.

Emre Yunt tar emot på sitt tjänsterum bara ett stenkast från den amerikanska ambassaden. Vi sitter i de brittiskinspirerade lädersofforna och sippar på en kopp turkiskt kaffe. På väggen bakom ambassadören hänger ett porträtt på president Recep Tayyip Erdogan och bredvid ett på det moderna Turkiets grundare Kemal Ataturk.

”Kommer inte böja oss”

Går inte Turkiet Putins ärenden genom att säga nej till ett svensk medlemskap?

– Vi går ingen annans ärenden överhuvudtaget, blir svaret. Vi ser till Turkiets intressen.

Kommer Turkiet att blockera ett svenskt medlemskap?

– Ja, om inte Sverige ändrar sig på alla tre punkter så är det vår ståndpunkt.

Samtidigt som vi gör intervjun träffar Magdalena Andersson president Joe Biden i Vita huset.

Sauli Niinistö, Joe Biden och Magdalena Andersson hade gemensam pressträff.

Jag undrar om inte USA kommer att sätta hård press på Turkiet att ge upp sitt nej mot Sverige och Finlands ansökan.

– Det är möjligt, säger Emre Yunt. Men vi kommer inte att böja oss för USA. Vi vill lösa problemen men om Sverige bara upprepar samma ståndpunkter som tidigare kommer vi inte närmare en lösning,

Samtidigt avslöjar han att det pågår hemliga samtal via olika kanaler. Han vill dock inte säga vilka. Men det är uppenbart att det är många som vill att frågan ska lösas snarast möjligt.

Turkiet har allt att vinna på sina sista minuten-invändningar och inget att förlora.

Kanske viker sig Sverige på någon punkt. Kanske kan Turkiet få något från USA.

I sämsta fall har man ännu en gång fått upp frågan om kurdiska terroristkopplingar på dagordningen.