Det avgör risken att dö av covid-19

Johan Nilsson/TT

Uppdaterad 2021-09-01 | Publicerad 2021-08-31

De allra flesta som dör av covid-19 har mycket stora mängder virus i lungorna, jämfört med de svårt sjuka som överlever sjukdomen. Ett skräddarsytt protein i immunförsvaret kan vara förklaringen.

Blodproppar eller ett immunsystem som går bananas – under hela pandemin har medierna rapporterat om flera olika orsaker till att vissa dör av covid-19. Men till syvende och sist, konstaterar forskare i Nature Microbiology, verkar det vara virusmängderna i lungorna som avgör saken.

– Våra fynd tyder på att det är kroppens oförmåga att hantera de stora mängder virus som infekterar lungorna som till stor del ligger bakom dödsfallen i covid-19, säger Imran Sulaiman, adjungerad professor vid NYU Langone Health i New York, USA, till tidskriften.

Tillsammans med kollegor har han analyserat prover från 589 kvinnor och män som vårdats för covid-19 med hjälp av respirator vid NYU Langone på Manhattan, samt prover från 142 patienter som genomgick bronkoskopi i de nedre luftvägarna.

Mängden viruspartiklar i lungorna avgör risken att dö vid svår sjukdom.

Tio gånger mer

Den skillnad forskarna såg var att de svårt sjuka patienter som dog av covid-19 i snitt hade tio gånger så höga virusmängder i lungorna som de svårt sjuka patienter som överlevde sjukdomen.

Varför vissa får så höga virusmängder vet inte forskarna, men dessa patienter hade bara hälften så mycket av en ”skräddarsytt” protein som tillverkas av immunförsvaret och som hjälper kroppen att bekämpa infektionen.

Det aktuella proteinet är en del av det så kallade specifika eller adaptiva immunförsvaret, som ska hjälpa kroppen att komma ihåg tidigare infektioner.

– Detta tyder på att det är problem med det adaptiva immunförsvaret, som gör att de inte att kan bekämpa coronaviruset tillräckligt effektivt, säger Leopoldo Segal, seniorförfattare till den aktuella forskningsartikeln.

Hotande bakterier

Sjukvårdsperonal på IVA vårdar patienter som drabbats hårt av covid-19.

En viktig frågeställning under pandemin har varit om virusinfektionen ger upphov till bakteriella sekundärinfektioner, något som tog många liv under spanska sjukan 1918–1920 och som fortfarande är ett allvarlig hot mot de många äldre som varje år blir svårt sjuka av den vanliga säsongsinfluensan.

Men forskarna i New York såg inga sådana tecken i de vävnadsprover från lungorna som togs.

Inte heller hade den mycket kraftfulla autoimmuna reaktion som en del patienter drabbas av någon större betydelse för dödligheten, skriver forskarna med den reservationen att de endast studerade patienterna under de två första veckorna av deras sjukhusvistelse.

 

DAILY Så lever britterna med pandemin

Aftonbladet Daily med Frida Fagerlund, på plats i London.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen